Born in the Husby

18:e juli, Bruce Springsteen med familj sitter och äter då det helt plötsligt går en isande känsla genom bossens själ. Patrik Isaksson har just jämfört sig med honom.

Medias fokus på den där jävla allsången dom har varje tisdag på Skansen är helt sjuk. Man kan ge sig på att det finns minst ett uppslag i kvällstidningarna dagen efter. Alltid är det någon kupp, någon som är hemligt gravid, kollapser och hysteri. Jag kan inte dra mig till minnes när jag senast såg ett avsnitt av Allsång på Skansen, förmodligen var det när Ricky Martin var med. Cirka fem år sedan gissningsvis. Trots att jag aldrig ser skiten så är jag ständigt uppdaterad gällandes Carolas blomkastningar, Kenny Bräcks PÅHOPPSven-Erik Magnusson i Sven-Ingvars och Robert Gustafssons Peps-imitationer.

Det är tröttsamt att se hur media väljer något att rikta in sig på så totalt och följa med besatthet. Det händer så mycket i världen och i nöjessvängen att man borde kunna efterlysa lite variation, men icke. För några år sedan var det Gyllene Tiders turné som det frossades i. Pete Dohertys knarkande har varit en konstant följetong det det senaste året. Nytänk inom ”journalistiken” på de två stora kvällstidningarna är obefintlig. Som ett gäng ungar på en fotbollsplan jagandes samma boll.


Pat Isak & the E Street Band.

Jo, och så tillbaka till den där fruktansvärda Bruce Springsteen-jämförelsen. Världens mest slätstrukna och intetsägande artist Patrik Isaksson tog tydligen ”revansch” när han deltog i tisdagens spektakel på Skansen. Han har varit småsur i sex års tid över att han inte fått deltaga i eländet och tog enligt Aftonbladet revansch med ”besked” när han sjöng sin schlagerlåt och en allsång. Efteråt sade han lyriskt ”29 000 i publiken och alla sjöng med i mina låtar – det är så här Bruce Springsteen måste känna sig.” Man vet att man lever i en ond tid när Patrik Isaksson jämför sig med bossen. Vad händer härnäst? Tomas Ledin drar paralleller till Depeche Mode?