Fredriks 30-årsfest

Fredrik fyllde jämnt och givetvis skulle det bli stort partaj! 30-årskalaset firades på Hjalmar Bergman-teatern på lördagen och över 40 personer dök upp. Dagen innan hade vi fejat och jobbat med massa förberedelser. Smörgåstårtor bakades, sladdar drogs och kopplades in. Dagen D var vi på plats hyfsat tidigt för att fixa det sista som skulle göras. Smörgåstårtorna fick sin garnityr och Josefines mamma kom och gjorde marängtårtor (som var fantastiskt goda).


Tove lägger till ”the finishing touches” på en av smörgåstårtorna.

När de över 40 gästerna kom välkomnades de med bål och snittar. Det minglades och pratades innan alla tog plats vid bordet för att hugga in på smörgåstårtorna. Jag åt så jag trodde jag skulle svimma. Efter smörgåstårtan och efter att jag repat mig gick vi tipsrunda med Fredrik-frågor. Det blev ingen vidare runda för min del med bara sju rätt av tolv. Jag tröstade mig med att jag fick lika många rätt som Annsa, hans egen mor. Efter det var det dags för marängtårtorna och jag åt så mycket att jag oroade mig för en upprepning av restaurangscenen i Monty Pythons Meningen med livet.


Mingel bland gästerna.


Det åts och åts (även om tallrikarna ser rätt tomma ut på denna bild).

Då all mat var på plats i den växande kanonkulan på magen smet Fredrik iväg och öppnade presenter. Jag, Tove, Josefine, Claes och Annsa hade tillsammans skramlat ihop till en splirrans ny cykel. En present som blev mycket uppskattad och Fredrik min var obetalbar när Claes kom cyklandes och plingandes.


Fredrik stod och myste bland sina presenter.


Sedan dök Claes upp med cykeln.

Sen var det dags för underhållningen. Vi spelade Guitar Hero och skrålade i Singstar för glatta livet. Pär visade oanade talanger i med plastgitarren och såg ut som en riktig rockstar medan jag mest såg ut som högstadielärare nära ett sammanbrott. Svärmor Annsa som innan denna fest deklarerat att ”någon kareoke skulle det inte bli för hennes del” var upp och sjöng en duell mot Tove. Det blev även en otroligt jämn syskonfight mellan Tove och Fredrik. När dammet lagt sig hade Tove kammat hem segern med 50 poängs marginal.


Humöret var på topp för mig, Pär och Max.


Pär var en cool rocker som t.o.m. hade en groupie när han lirade Guitar Hero.


Jag var däremot inte lika cool när jag stod sammanbiten och försökte hinna med.


Tuff match mellan Ylva och Tove.


Maria och Jenny hade en batalj i Singstar.

Det hanns även med att dansa en sväng innan det var dags att bege sig därifrån vid ettiden. Givetvis gav vi inte upp då. Istället blev det efterfest hemma hos Fredriks kompis Kalle och ännu mer Guitar Hero och Singstar. Det började riktigt bra när jag och Tove sjöng världens bästa låt, Enjoy the Silence. Vi slog nog båda personligt poängrekord med siffror en bit över 9000. Mot slutet av kvällen var vi bara ett fåtal kvar och tävlade i två lag där jag, Tove och Pär dominerade med vår vrålsång. Vanilla Ice har aldrig låtit värre och det säger en hel del.

Klockan 05:30 kastade vi till slut in handduken och var hemma i lägenheten klockan sex. Alla stupade i säng för att dagen efter vakna och må dåligt (i alla fall jag). Det hela kändes som en väldigt, väldigt lyckad tillställning.


Fredrik är lycklig med slipsen i pannan. Jag hoppas den var ironisk, slipsen i pannan.

flickr: Fler bilder från festen.

  • Pär

    Hahaha! En mer fokuserad rockstjärna än det där har jag aldrig sett tidigare 🙂

  • Hey jag mådde bra och klev dessutom upp 10. Det ÄR ju ändå friidrottsVM!

  • Yashar

    Man vad ni ser ut att ha kul *respekt*

    Kasta ett grattis i efterskot från mig till Fredrik! 🙂

  • Pär > Det är konstigt att Slash inte ser ut så där på scenen. Jag förstår det inte.

    Kattis > Kliver man upp 10 för att se friidrott kan man inte må bra. Psykiskt.

    Yashar > Det var fantastiskt kul och otroligt lyckat. Allt klaffade som det skulle så det blev en grym helkväll. Fredrik verkade väldigt nöjd och glad över sina presenter också 🙂

  • Fredrik

    Ja, slipsen var ironisk 😀

  • Det var The party of the year!

  • Verkar ha varit en hygglig tillställning detdär, synd nästan att jag kom så sent.

    Menmen, man fick ju plinka lite på gitarren i alla fall.

    Har jag nämnt att jag drömde att jag var en gitarrhjälte någon natt efteråt?