Taggad: twitter

Ed, Arturo och min virala succé

Likt många Manchester United-supportrar så är jag otroligt less på klubbens oförmåga att förstärka en trupp som blivit svagare och svagare för varje år. Denna sommar har det ryktats mycket om att Arturo Vidal ska gå över till Manchester United från Juventus, men Ed Woodward, Manchester Uniteds ordförande har ännu inte lyckats få spelarens namnteckning. En sen kväll slängde jag ihop en bild i Photoshop där jag klippte in Ed Woodwards huvud på ett fotbollsfans som försöker få Arturo Vidals autograf samt redigerade in en Manchester United-logotyp och ordet ”Contract” i bilden. Sedan laddade jag upp bilden på Twitter. Jag lade (tack och lov) även in mitt Twitternamn i bilden.

Originaltweet

En och två dagar efter min originaluppladdning, som fick en del retweets och favoritmarkeringar, så kunde jag konstatera att min bild hade blivit en total viral succé bland Manchester United-twittrare. En av de användare som jag ”pingade” i min originaluppladdning retweetade mig och tweeten hamnade även på forumet Red Cafe. Det var dock inget jämfört med vad som komma skulle. Red Cafe hade ju ”bara” 10 000 följare. Det var när Twitterkontot för en fejkad Ed Woodward tweetade min bild som det började ta fart. Det Twitterkontot hade färre följare än Red Cafe men tycktes nå ut i ännu större utsträckning. Sedan började det hända saker. Eurosport, med över 80 000 följare, delade min bild. Sedan följde delningar från stora konton som Not Match of the Day (112 000 följare), ManUnitedWorld (139 000 följare), The Sport Bible (783 000 följare), Football Tips (48 000 följare) och Football Funnys (1,1 MILJONER följare!). Detta blandades med små privatkonton som delade min bild samt medelstora konton med mellan 5 och 30 000 följare.

Många av kontona nämnde inte mig i sina tweets, vilket inte gjorde särskilt mycket då mitt namn ändå stod i bilden. En del redigerade bort mitt namn, vilket kanske var mindre schysst, men ändå inte hela världen.

Tänk så snabbt en liten bild kan spridas och begreppet ”viral spridning” gjorde verkligen skäl för sitt namn.

Arturo Vidal då? Han har givetvis fortfarande inte skrivit på för Manchester United.

Push på iPhone: Beejive och IM+ går en match

Beejive vs. IM+

Med nya versionen av iPhone OS, version 3.0, lanserades även Push notifications. Något som Apple på svenska översatt till Notiser. Vad notiser innebär är att om du inte har ett program igång får du ett meddelande när det dyker upp ny information i det. Du kan t.ex. vara online på MSN utan att ha programmet i gång och om någon skriver till dig får du ett meddelande som plingar till i telefonen och kan kvickt gå in i programmet och svara.

Jag har längtat stort efter denna funktion och har därför testat de två ledande chattprogrammen med Push-stöd. Båda finns att köpa på App Store, båda kostar 75 kronor och namnen är Beejive och IM+.

När jag testar lite tider kan jag konstatera att Beejive är rätt snabbt. Från att ett meddelande skickas till att du får en notis om det tar det cirka fem sekunder. När du sedan klickar dig in i programmet tar det cirka tio sekunder att få upp meddelandet. Det måste anses som riktigt bra och här ligger IM+ en bit efter. Från skickat meddelande till notis tar det cirka tio sekunder och sedan från öppnande av program till att läsa meddelandet cirka 18 sekunder. Även när det gäller att skicka meddelanden är Beejive mer rappt. Från skickat meddelande till det dök upp i datorn tog det sex sekunder för Beejive medan samma procedur tog dubbelt så lång tid för IM+, tolv sekunder. Nu ska tilläggas att dessa tider baseras på test jag gjorde via MSN men borde ge en bra fingervisning om programmens hastighet.

Betyder detta att IM+ inte är något att ha? Nej, absolut inte! IM+ stödjer förutom samma protokoll som Beejive även Skype och Twitter. När det gäller Skype går det dock bara att chatta och försöker någon ringa upp dig på Skype hamnar de istället i en röstbrevlåda där de får lämna ett meddelande. Sedan pushas meddelandet snabbt ut till dig. En ganska fiffig lösning, om än klen jämfört med alternativet att kunna prata direkt över Skype. Twitter-delen är hyfsad, inte mer, och står sig dåligt mot andra Twitter-klienter. Den stora fördelen med IM+ Twitter-del är att direktmeddelanden och svar pushas ut som notiser till dig. Man behöver inte vara synsk för att förutspå att detta är något som snart kommer implementeras i andra Twitter-klienter också.

När det gäller ”lull-lull” runtomkring tycker jag Beejive tar hem en stor seger. I båda programmen kan du ändra bakgrundsbild till ditt chattfönster men Beejive har mycket fler möjligheter också. Bland annat kan du ändra färgerna på pratbubblorna samt hela färgtemat för programmet. Du kan även byta profilbild och dessutom ha olika profilbilder kopplade till olika protokoll (en bild för MSN, en annan för ICQ t.ex.) När det gäller visningsnamn går även det att ändra i Beejive medan det underligt nog inte går i IM+. Via Beejive kan du även uppdatera din Facebook-status, något som inte heller det går i IM+. En annan höjdarfunktion är att det i Beejive går att koppla dina kontakter på chattlistorna till dina kontakter i iPhonens adressbok. Mycket smidigt och uppskattat om man som jag är van vid att kombinera kontakters olika användare under samma kontakt.

Sammanfattningsvis: Vinnaren för mig blir Beejive. Dels för att det är ett snabbare program och dels för att det är snyggare och mer modifierbart. Att det i IM+ inte går att ändra profilbild eller visningsnamn är mycket underligt. IM+ plockar däremot pluspoäng för sitt Twitter-stöd (även om det kunde gjorts bättre) och för sitt Skype-stöd. Att Beejive inte har Twitter kan förstås, det känns som det inte direkt är ett chattprotokoll. Däremot tycker jag att Skype borde finnas i Beejive!

Båda programmen kostar lika mycket så om du är osäker rekommenderar jag Beejive varmt. Jag tror inte att IM+ gör någon direkt besviken, men Beejive är helt klart snäppet vassare.

Beejive finns att ladda ner här och IM+ går att ladda ner här. IM+ finns även i en Lite-version men utan push och med reklam. Den versionen finns att ladda ner här.

Midsommar 2009

En fin midsommar där det bjöds på riktigt god jordgubbstårta.
En fin midsommar där det bjöds på riktigt god jordgubbstårta.

Petter i sitt otroligt coola nallebjörnsförkläde!
Petter i sitt otroligt coola nallebjörnsförkläde!
Svensk midsommar brukar innebära nubbe, regn och grillat. Jag och Tove spenderade midsommaren tillsammans med Petter och Anna ute på deras kolonilott och mycket riktigt innehöll firandet alla dessa ingredienser. Nubben hade jag och Tove gjort själva (med lagligt inköpt Systembolagssprit bör tilläggas!). Idén var att det skulle bli flädersnaps av det hela, men när flädern legat i tre dagar i spriten så smakade det helt fruktansvärt och vi var tvungen att försöka blanda om för att rädda snapsen. I slutändan smakade det mer citron än fläder, men slank ner i strupen utan större problem. Till grillen gjorde vi kanongoda spett med fläskfilé, chorizo, champinjoner, tomat och lök. Anna och Petter hade gjort en grym sallad med färsk potatis och vi bidrog med en tzatziki med morötter i vilket var en riktig höjdare. Till maten hade vi också ett bröd med äpplen som jag bakat. Inramingen var väldigt lantlig och fin och något som förvånade mig var att det var så lite folk ute vid kolonilotterna. Det kändes nästan som vi var ensamma på hela stället.

När regnet kom ställdes snabbt planerna på badminton in. Istället blev det Alfapet-turnering som Tove och Anna vann. Vi drack även té och åt muffins och bullar som Tove bakat duktigt. När klockan närmade sig halv ett åkte jag och Tove hem och avslutade kvällen med Guitar Hero-spelande. Trots dåligt väder fick vi en väldigt, väldigt fin midsommar.

flickr: Några bilder från midsommar.