“Efter att ha sprungit 15 km i sexminuterstempo är man löpare på riktigt, och då måste man också skriva om det.”
Så skrev Petter i sin blogg för några dagar sedan, riktat till mig. Och visst, han har en poäng. För det är ju så att jag har börjat med löpning. Kombinationen med att passera 30 år, kontorsjobb 40 timmar i veckan och gilla att äta gott inte är den mest lysande kombinationen när det kommer till form och kondition.
För några dagar sedan kändes det extra bra när jag var ute och sprang och det blev en hel del bonuskilometer och när jag flämtande stannade vid min port visade RunKeeper att jag sprungit 15,14 kilometer. Lite över en och en halv mil med andra ord. Jag var (och är fortfarande) sjukt stolt och målet att springa en mil innan året var över hade jag redan krossat, redan den åttonde gången jag sprang.
Dagen efter var inte lika kul, med enorma smärtor i knäna och i högra höften. Dock försvann detta ganska snabbt och redan nästa dag kunde jag ta en runda på över sex kilometer i bra tempo (för att vara mig).
Det totala målet med löpningen är att förlora några kilon och få bättre kondition. Jag tycker redan att jag känner en förbättring i konditionen. Vikten har jag inte kollat än, men den känns nästan sekundär när jag VET att jag kommer i bättre form av löpningen.
Förhoppningsvis får jag vara skadefri och fortsätta förbättra min fysiska form. När sommarens korpspel i fotboll drar i gång vill jag känna mig lätt och snabb med stor ork.
Ni som är medlemmar på RunKeeper, följ mig gärna där.
Förresten. Har ni några bra tips på låtar att springa till? Kommentera gärna!