Efter säsongens inledande halvmara där jag sprang på 1:31:15 gick jakten på halvmaran under 90 minuter vidare i Gävle. Tillsammans med Tove åkte jag upp till Kattis och Pär för att springa Gävle halvmarathon. Pär skulle springa milen och Tove och Kattis agerade hejaklack.
Jag hade planerat loppet bra tycker jag och genomförde det enligt plan. Denna gång tänkte jag ”ta höjd” för en positiv split (att man springer andra halvan långsammare än första) då jag vet att jag har svårt att växla upp halvvägs i lopp. För att ge mig själv marginal att tappa tid så hade jag planerat att göra den första milen snabbare än 42 minuter. På klockan blev det 41:19. Helt enligt plan alltså.
Sedan försökte jag hålla alla kilometrar runt 4:10-4:12, med reservation för den jobbiga uppförsbacken på slutet där jag förstod att jag skulle tappa tid på båda varven. Så när jag spurtade i mål på 1:29:08 kunde jag inte vara annat än galet nöjd. Jag hade planerat loppet bra och uppnått mitt mål!
Min tid gav mig plats 10 av 116 i motionsklass. Det var helt klart tuffare i toppen än i fjol då min tid hade räckt till en andraplats.
Vädret var rätt perfekt för löpning denna dag. Det var kyligt men soligt och samtidigt ganska vindstilla. Det var bara på en raksträcka inne på andra varvet det blåste rejäl motvind och var ruskigt kallt, men det får man leva med. Banan var kul och lite småknepig. Man sprang genom Boulognern, förbi kyrkogården, Valls hage och norra delarna av Gävle. Det var inte direkt någon folkfest, utan går att jämföra med Örebro AIK halvmarathon publikmässigt.
För att inte gå in i väggen hade jag två energigels med mig. Enervit, båda två. En utan koffein och en med. Den utan koffein tog jag vid 30 minuter och den med koffein tog jag vid cirka 70 minuter. Jag kan inte påstå att jag direkt kände någon påtaglig skillnad, men jag var mycket piggare och fräschare vid målgång nu än vid Örebro AIK halvmarathon.
Stort tack till påhejandet från Tove, Kattis och Pär. Det gör mycket att ha folk som hejar på en och tar emot när man gått i mål!