Blodomloppet och en galet bra tid

Blodomloppet blev en helt galen succé för min del. Jag visste att formen var god efter några starka intervallpass och efter att jag sprungit 10 km på 38:35 förra tisdagen. Med bra känsla i benen ställde jag mig på startlinjen i regnet utanför Trängens IP.

Full koncentration innan start (alternativt att jag kollar in Oskar Arlebos frilla, men jag tror att det mer handlade om koncentration). Foto: Joakim Hjortsberg / www.teamjoe.se
Bredvid mig hade jag starka namn som Andreas Ingberg, Per Sjögren och Oskar Arlebo. Det kändes skumt att stå längst fram tillsammans med dem. Men vis av tidigare års Blodomloppet och med bra självförtroende kände jag ändå att jag placerat mig rätt.

När starten gick inledde jag i ett rasande tempo. Jag har egentligen inga problem med att gå ut ”för snabbt”. Hemligheten är att veta ungefär vad som är för snabbt, men som inte kommer att straffa sig senare i loppet. Första kilometern avklarades på 3:40 och jag låg några sekunder bakom toppklungan. Vanligtvis brukar jag inte se dem så länge, så det var lite kul att faktiskt ha ”kontakt” (nåja, men typ) med superlöparna längst fram. Dessutom höll jag tempo med Örebro AIKs superdam Liduina van Sitteren i cirka två kilometer. Sedan drog hon, inte särskilt oväntat, ifrån mig. Den andra kilometern gjorde jag på 3:43, fortfarande väldigt snabbt, men med en bra känsla.

Blodomloppets bana i Örebro är rätt knepig och knixig. Jag har hört folk som säger att den är lättsprungen, men jag håller inte alls med. Det är en hel del upp och ner och backen upp mot Diedens allé vid Karlslund cirka 6,5 kilometer är riktigt tuff! Trots detta var pannbenet tjockt och starkt i dag och jag var övertygad om att jag med marginal skulle fixa en tid under 40 minuter.

38:10 och plats 15 av 708

De flesta av mina kilometrar låg runt 3:48-3:52. Men på slutet när jag närmade mig målet tog jag i rejält. Den sista kilometern var snabbast av de alla och gick på 3:38 enligt klockan, sedan hade jag 70 meter kvar (klockan mätte upp loppet till 10,07 km, och de sista 70 metrarna gick i 2:48-tempo)! Den officiella tiden blev 38:10 och jag kom på plats 15 av 708 i herrklass vilket tveklöst är min bästa prestation inom löpningen hittills.

Ansiktsuttrycket beskriver känslan perfekt. Utmattning, förvåning och glädje! Foto: Jimmy Glinnerås.

Efter loppet kände jag att jag inte hade kunnat gjort något annorlunda. Jag hade gett allt, sprungit så snabbt jag bara kunnat (för att hålla en hel mil) och var så sjukt nöjd med min insats! Mitt mål för 2019 var att springa milen under 40 minuter. Vilket jag klarade av i maj under Lidköpings stadslopp. Tre månader senare har jag alltså slipat ner tiden till 38:10. Galet!

Till skillnad från tidigare år hade jag med mig ett helt gäng kollegor i år. Flera av dem sprang på personbästatider så det var ett muntert gäng som träffades i regnet efteråt! Tanken var att vi skulle avsluta med en picknick, men eftersom vädret var helt bedrövligt för att sitta och mysa i gräset fördelade innehållet i picknickkassarna och bröt upp.

Start och målgång

Från YouTube-kanalen HugRunner har jag klippt ihop min start och målgång.

Här ser du mitt lopp

Strava | Garmin Connect | Officiell tidtagning

Navigation