Etikett: camara de lobos

Smekmånad på vackra Madeira

I somras firade vi vårt bröllop med en minismekmånad på Knippla, men nu var det dags för den riktiga smekmånaden och en resa till vackra portugisiska ön Madeira. En grön och bergig ö.

Jag och den ökända Cristiano Ronaldo-bysten.
Vi flög från Arlanda, mellanlandade i Lissabon innan vi till slut var framme på Cristiano Ronaldo International Airport. Det är här den ökända Ronaldo-bysten står som hånades så mycket för något år sedan när den avtäcktes. Landningen var riktigt skakig och när vi klev av flygplanet var det kallt, regnigt och blåsigt. Av chauffören som väntade på oss fick vi veta att flygplatsen hade varit stängd i flera dagar på grund av dåligt väder och att denna dag var den första då flygplatsen var öppen igen. Vilken tur!

Inledningen på resan må ha varit blåsig och regnig, men efter den första kvällen och natten hade vi helt otrolig tur med vädret och det var strålande solsken och värme resten av vår tid här.

Huset vi hyrde var stort och jättefint med en egen pool. Det låg ungefär en halvmil från huvudstaden Funchal och hade en fantastisk utsikt över havet. Det gick bra med bussar alldeles förbi huset, vilket gjorde det lätt att ta sig runt, men för det mesta gick vi. Denna semester var tänkt att vara en aktiv sådan, vilket det verkligen blev. Madeira är väldigt bergig så även kortare promenader och löppass kunde innebära stora höjdskillnader och mycket “träning” för få kilometer.

Vandring

På Madeira finns det massor av levador vilket är gamla vattenkanaler till för att bevattna ön. Vi vandrade längs med två levador, men hade intentionen att vandra tre. Den första “levadavandringen” blev en flopp sett till att det var stängt till den levadan på grund av bränder. Levadan utgick från berget Monte som vi tog en linbana upp till. I linbanevagnen som vi delade med ett äldre brittiskt par fick vi veta att levadan var stängd. Snopet!

Jag och Tove i linbanan på väg upp till Monte.
Ett fint litet kapell uppe på Monte.
Snirkligt och vackert!
Jag laddar telefonen “on the fly”. Tur att man älskar sladdar!

Besvikelsen gick snabbt över när vi kom upp och fick en helt fantastisk utsikt över Funchal och vi bestämde oss snabbt för att istället promenera till den botaniska trädgården. En promenad på bara lite över sex kilometer, men med snirkliga vägar och rejäla backar blev det ändå en utmaning.

Vi stannade ungefär halvvägs och vilade och åt vår matsäck som varit avsedd för levadan. Sedan kämpade vi på ända fram till den botaniska trädgården där vi unnade oss vila och öl.

Se vandringen Monte-Jardim Botânico da Madeira på Strava.

Boa Morte-Cabo Girão (Levada do Norte)

Den första levadavandringen blev istället från Boa Morte till Cabo Girão. Efter en rejält snirklig och långsam busstur var vi framme vid startpunkten i Boa Morte och påbörjade vår vandring. Vi gick förbi hus, getter och katter och efter ett tag kom vi ut i mer öppen miljö med en helt fantastisk utsikt. Vi träffade knappt på andra vandrare också, vilket passade oss alldeles utmärkt. Det kunde vara brant på sina ställen, men det kändes aldrig obehagligt att göra denna vandring.

Som de galna kattmänniskor vi är hade vi med oss kattmat för att locka på små katter med. Uppskattat
Levada do Norte var en vacker och bra “nybörjarlevada” kände vi.
Bra utsikt från Levada do Norte.
Som sagt, mycket bra utsikt!
Tove lapar lite sol längs med Levada do Norte.
Vi hittade en liten kattunge att mysa med i sluttampen av vandringen.

Efter tre timmar, vi gick i maklig takt och tog pauser för fika och för att konsultera guidebok, var vi framme vid Cabo Girão. Vi gick lite fel på slutet efter att ha rådfrågat en bonde som inte kunde ett ord engelska och pekat oss mot en väg istället för mot levadan. Hursomhelst kom vi fram till Cabo Girão som är en klippa med otrolig utsikt över havet och in mot Camara de Lobos och Funchal. Riktigt häftig utsikt! Vi var rätt trötta och slitna efter denna vandring på en mil. Solen började gå ner och det blev mörkare och kallare vilket gjorde det väldigt skönt att få sjunka ner i en taxi och en ABBA-älskande chaufför som satt och njöt av deras Best of.

Utsikt från Cabo Girao.

Se vandringen Boa Morte-Cabo Girao på Strava.

Levada dos Piornais

Stadslevadan Levada dos Piornais kunde vi promenera till från vårt hus, något jag upptäckt dagen innan då jag varit ute och sprungit.

Levada dos Piornais och dalen nedanför.

Vi klev på levadan vid bananodlingar och promenerade bort från Funchal-hållet mot Camara de Lobos. Här gick vi väldigt nära folks hem i början, innan vi kom bort från de mer tätbebyggda områdena och in i en dal där levadan gick högt upp över marken och fallet ner var mycket långt. Levada dos Piornais kändes obehaglig på sina ställen där det bara fanns en smal stig att gå på, inget skydd och hundra meter ner till marken nedanför.

Tove poserar glatt med en bananklase.

Levadan slingrade sig fram och gick vid vissa ställen dessutom in i grottor. Riktigt häftigt. Efter ett tag kom vi fram till en stängd grind, och tur var väl det för det som syntes bakom den lockade inte till vandring, här hade det förmodligen varit alldeles för farligt att gå!

Levada dos Piornais gick genom grottor på sina ställen.

Vi vände om och började gå tillbaka igen, men tog en avstickare så att vi inte skulle gå exakt samma väg tillbaka. Efter några jobbiga trappor var vi ute bland hus och bebyggelse igen och vimsade runt lite och gick fel några gånger. Något som slutade med att vi förmodligen gjorde intrång i någons “trädgård” (snarare skrotupplag) och att jag blev biten i benet av en hund. Tack och lov var bettet inte särskilt djupt, mest ytligt, och det var bara en tand som hunden träffade med.

Utsikt när vi lämnade Levada dos Piornais. Vackert!

Se vandringen Levada dos Piornais på Strava.

Löpning

Efter att ha gnetat på hela vintern med löpträning i iskyla och snö var det helt fantastiskt att få komma till värmen och springa! Första morgonen knöt jag på mig skorna och begav mig i väg in till Funchal, sprang längs med hamnen och strosade sedan runt lite. Längs med hamnen var det jättemånga som sprang vilket är lätt att förstå med en fantastiskt fin utsikt och bra utrymme att springa på.

När jag pustat ut och tittat klart sprang jag tillbaka igen och fick verkligen min första smak av Madeiras tuffa backar.

Denna backe nära vårt hus slet jag uppför ett gäng gånger.

Den andra dagen jag sprang så slog jag till på en halvmara. Vädret var strålande och formen kändes bra så det gick undan denna gång och när jag till slut pustade ut på en restaurang alldeles vid havet så visade det sig att det var min näst snabbaste halvmara någonsin. Bara 15 sekunder långsammare än min snabbaste. Det var dock min absolut bästa halvmara om vi beräknar in alla backar jag slet på uppför.

Sluttampen på ett jättejobbigt Strava-segment.

Jag kämpade även för att slå course record på några Strava-segment, men fick återvända till Sverige som tvåa på två stycken (Travessa da Praia Formosa Climb och Formosa Climb). Ett av dem med bara en sekunds marginal. Lite snopet, men ändå något att vara stolt för.

Till sist

Madeira är en otroligt vacker ö och vi hade fantastisk tur med vädret under tiden vi var där. Utöver Funchal besökte vi även Câmara de Lobos som inte alls låg långt ifrån där vi bodde.

Båtar i Câmara de Lobos.

Film från Madeira

Precis som “vanligt” så filmade jag väldigt mycket och klippte ihop en film från vår resa. Den kan du se nedan!

Navigation