Etikett: örebro aik

Å-stadsloppet, blåsigt och jobbigt men snabbt

Efter en fantastisk halvmaratonsäsong, där varje lopp hade inneburit nytt personbästa var det dags att springa det sista loppet på distansen. Å-stadsloppet blev årets femte halvmara, och som mål hade jag att springa under 85 minuter, vilket skulle innebära ett nytt personbästa med nästan tre minuter.

Jag inledde dagen med frukost i soffan och framför Eliud Kipchoges fantastiska prestation i Wien där han sprang ett maraton på 1:59:40. Peppad och känslosam såg jag framemot att själv få snöra på mig skorna och ge mig ut för att springa i marginellt långsammare tempo! Jag kallade mitt försök för Breaking 85, helt i linje med Kipchoges första tvåtimmarsförsök 2017, Breaking2!

Temperaturen och luftfuktigheten var rätt optimal för ett snabbt lopp. Men det blåste alldeles för mycket för min smak. När jag kom till Tybblelundshallen ungefär en timme innan loppet kände jag att det kunde gå snabbt, men att 85 minuter skulle bli ett mycket tufft mål att slå. Samtidigt gillar jag att sätta ett så pass tufft mål på årets sista lopp. Det är ju nu eller aldrig. Sedan behöver jag vänta i flera månader på nästa försök. På fjolårets Å-stadsloppet hade jag som mål att springa under 90 minuter för första gången, något som jag misslyckades med. Trots det var jag nöjd då eftersom jag ändå sprang in på nytt personbästa då: 1:32:34.

Lövgröt vid slottet. Här var det ganska halt med Nike Zoom Fly på fötterna, som är rätt omönstrade. Foto: Lars Lannerborn.

Om Breaking 85 lyckades? Nej! Om det istället blev en halvmara där IF Starts formstarka superdam Petra Hanaeus höll på att komma ikapp mig på slutet vilket gjorde att jag pressade ur det sista ur benen och satte nytt personbästa? Ja! Om det låter bekant är det också precis vad som hände på min förra halvmara, i Nora. Och på Semesterhalvmaran var vi ruskigt jämna också!

Första milen under 40 minuter

Ett delmål var att springa första milen under 40 minuter. Dels för att det är snabbt och dels för att det är lite häftigt att ha en sub 40-mil i sin halvmara. Jag inledde i snabbt tempo och den första kilometern gick på 3:45. Den andra på 3:51. Trots att det var snabbt kändes det inte för snabbt och jag hade koll på ansträngningen hittills. Eftersom det var så mycket personer är det svårt att tala om någon sorts ”klunga”, men till höger om mig hade jag Petra och till vänster Örebro AIKs fantastiske veteran SuperSören Forsberg. Efter cirka tre-fyra kilometer drog Sören iväg och sedan såg jag inte honom mer.

När vi kom till småbåtshamnen hade jag lite lucka bakåt. Framför mig hade jag en duo av Örebro AIK-löpare, men tyvärr fick en av dem stanna. Det såg ut som att han fått en sträckning i baksida lår. Den andra AIK-löparen var stark och även om vi såg ut att hålla ungefär samma tempo tror jag att han var aningen snabbare och det kändes som att han sakta men säkert utökade.

Efter vi hade passerat Rynningeviken och en del av Örebro parkrun-banan pep klockan till och meddelade att första milen var avklarad. Den gick på 39:43 (på klockan) vilket alltså var helt enligt plan och kändes bra. Tänk att det var i maj jag sprang milen under 40 för första gången!

Sedan började det dock bli rätt tufft, mentalt, fysiskt och med den kalla motvinden. Den slog till halvvägs och nu fick man streta på ordentligt. Jag kände redan efter 12-13 kilometer att under 85 minuter förmodligen inte skulle vara möjligt. Däremot kände jag hela tiden att ett personbästa fanns inom räckhåll och det var egentligen aldrig något jag tvivlade på. Vid 16 kilometer hade jag det riktigt jobbigt men jag bet ihop och försökte springa så avslappnat som möjligt. Dessutom kollade jag inte så mycket på klockan utan sprang bara så snabbt som kändes vettigt.

Jobbig avslutning och nytt personbästa

Jag och Petra Hanaeus efter målgång. Än en gång blev det en tuff fajt mellan oss! Foto: Mikaela Kemppi.

Med ungefär två kilometer kvar ser jag att Petra är praktiskt taget helt ikapp mig, och det fick mig att sluta tycka synd om mig själv och ge det sista lilla extra! Med ungefär 600 meter kvar stod Josefin Gerdevåg vid banan och skrek åt mig att kämpa hela vägen in i mål. Och när länets bästa maratondam genom tiderna ger dig den uppmaningen är det bara att lyda! Jag lyckades hålla undan och rusade in i Tybblelundshallen och gick i mål på 1:27:21. Nytt personbästa igen!

Efter målgången blev det idolbild med Petra, som jag faktiskt sade till innan loppet att jag trodde skulle vara hack i häl på mig. Fel fick jag som bekant inte!

Min tid gav mig plats 7 av 201 i motionsklass och plats 37 av 409 totalt (motion, tävling, herr och dam).

Målet att gå under 85 minuter tar jag med mig till nästa säsong!

Loppet i siffror

Kollar man på siffrorna från loppet ser man att jag tappar genom hela loppet. Det är inte i närheten av en negativ split. Sett rent till siffror så höll jag tempo för att klara under 85 minuter ända till och med 15 kilometer, men jag kände ju som sagt tidigare att jag inte skulle fixa det.

Distans Tid, split Tempo, split Tid, total Tempo, total
5 km 19:35 3:55 19:35 3:55
10 km 20:08 4:02 39:43 3:58
15 km 20:47 4:10 1:00:30 4:02
20 km 21:20 4:16 1:21:50 4:05
21,38 km * 5:32 4:01 1:27:22 4:05

Enligt klockan sprang jag 21,38 kilometer. Och jag startade klockan vi startskottet och stängde av vid målgång, 1:27:22 blev tiden på klockan, men officiella sträcktiden var alltså 1:27:21. Beräknat på 21,0975 meter är snittempot 4:08 för mitt lopp.

Video från mitt lopp

Från YouTube-kanalen HugRunner har jag klippt ihop en liten video från mitt lopp. Det första klippet kommer dock från Mittmedia.

Jag gjorde även en, något redigerad, video från min målgång.

Visa det här inlägget på Instagram

Det är ju #throwbackthursday i dag och då väljer jag att blicka tillbaka på lördagen. Dagen då vi upplevde en milstolpe inom långdistanslöpningen. Mitt personbästa på halvmaran. Samtidigt som det givetvis känns fantastiskt för mig att göra en bra tid tycker jag att @astadsloppet:s kommentatorer använder sig av lite väl stora ord för att beskriva min prestation, men jag tackar och är ödmjuk inför uppskattningen. Se själv målgången och lyssna på vad kommentatorerna har att säga. Framförallt uppskattar jag @shalaneflanagan:s "His running is a gift to all of us" och "I feel so blessed to be here today." Tack Shalane, jag är rörd! #running #run #löpning #åstadsloppet #halfmarathon #race #nohumanislimited #tbt

Ett inlägg delat av Björn Engqvist (@bjornengq)

Här kan du se mitt lopp

Strava | Garmin Connect | Officiell tidmätning

Andra bloggar om Å-stadsloppet 2019

Årets första halvmara och årets första personbästa

Örebro AIK halvmaraton blev årets första halvmara. Känslan hade varit bra efter de säsongsinledande milloppen, men uppladdningen inför loppet blev en besvikelse. Veckan innan blev jag krasslig och hängig och lyckades bara få in ett enda dåligt löppass, där jag dessutom hade skyhög puls, så det kändes ju inte hoppfullt. Men trots detta gick loppet över all förväntan!

Vädret var vackert och perfekt för löpning när startskottet gick klockan 18 på en cykelväg på väster. Min plan var att försöka hålla tempo för att gå under 1:30:00 och sedan se hur länge detta skulle hålla. Med mig hade jag också två energigels så att jag inte skulle ta helt slut orkesmässigt, som det blev på Å-stadsloppet när jag slog personbästa i halvmaraton.

Tempot lyckades jag hålla i cirka 16-17 kilometer innan det blev riktigt jobbigt och jag fick krampkänning i vänster vad. Här tappade jag tempo och så fort jag försökte öka tempot till cirka 4:20 så började det hugga i vaden. På slutet ökade jag dock och sista halvkilometern slog krampen till med full kraft. Det var en känsla jag aldrig upplevt tidigare under ett lopp, men jag bet ihop och lyckades på ren vilja stappla mig i mål utan att sakta ner!

Här är det cirka 200 meter till mål och jag har kramp i vänsterbenet. Det gällde att bara lida sig igenom skiten! Foto: Jimmy Glinnerås.

Sluttiden blev 1:31:15, vilket innebar att jag slipade mitt personbästa med en minut och 19 sekunder! Jag kom på plats 6 av 45 i motionsklass.

Precis som i fjol var det ett supertrevligt lopp och jag blev påhejad av min kollega Ullis efter cirka 14 kilometer. Sedan känns det ju lite speciellt att länets, och en av landets, vassaste löpare, Erik Anfält, langar vatten åt en. Kul!

Målet på halvmaran är alltså att ta sig under 1:30:00. Jag trodde inte att jag skulle vara i närheten i dag, så detta bådar ju sannerligen gott!

Nästa lopp blir Gävle halvmarathon den 4 maj. Vågar vi hoppas att jag klarar en tid under 1:30:00 då?

Här ser du mitt lopp

Strava | Garmin Connect | Officiella resultat

Navigation