Kategori: Film

Jobbpremiär

Alla hjärtans dag-firandet blev mycket trevligt. Vi tjuvstartade det hela kvällen innan. När Tove kom hem runt 23-tiden på kvällen efter jobbet så hade jag gjort i ordning byrån i hallen med massa ljus, ställt fram en liten ros i en fin kruka, ett kort, en punchrulle och ett inslaget litet paket. Tove blev givetvis överraskad då hon inte hade en susning om att hon skulle få sin present dagen innan (att hon skulle få en present hade inte undgått henne, inte heller att jag hade gömt den i klädkammaren).

I det inslagna lilla paketet låg ett silverhalsband med ett asymmetriskt hjärta som hängde lite på snedden. Det som fick mig att bestämma mig för det var att Calle påpekade att det också såg ut som ett ”B”. Presenten blev mycket uppskattad verkade det som.


Toves nya B-hjärthalsband.

Dagen efter, på riktiga alla hjärtans dag, gick vi till Gustavsviksbadet och badade i ”upplevelsebadet” (äventyrsbad med massa skojiga grejer). Tove bjöd och jag var överlycklig och åkte rutschbana för glatta livet. Jag lyckades hamna upp och ner i en rutschbana som var formad som en stor skål och landade vackert med pannan före in i kaklet på bottnen. Det var en ordentlig smäll men tack och lov tog den där benet är som tjockast (tror jag) i pannan. Jag kunde glatt leka vidare trots lite smärta. Senare under dagen växte en vacker röd bula fram, men det är sånt man får ta om man tror att man är sex år och inte 26. På kvällen åt vi utskuren biff med klyftpotatis och myste framför TVn då vi såg Sofia Coppolas senaste film Marie Antoinette med Kirsten Dunst (medelfilm, betyg 3 av 5).

Idag gjorde jag jobbdebut för Länsteatern. Egentligen börjar jag ju den 26:e men de behövde mig extra för en föreställning idag. Jag började runt tio-tiden och tillsammans med en kollega åkte jag till Östansjö och var med på en barnteater för knoddar mellan nio månader och tre år. Det var mycket färger, tokiga ljud och annat trevligt för barn i den åldern.


Efter föreställningen fick barnen låna lite leksaker att roa sig med.

Efter föreställningen som bara varade i 20 minuter så lektes det en massa med badbollar och jag var med och kastade boll med några småttingar. Sen skulle allt rivas och det var dags att åka iväg till nästa ställe (Pilkrog, det hörs verkligen på namnet att det är en håla) och sätta upp allt på nytt. Det tog en väldigt lång tid eftersom det var så långt mellan ställena. Mestadelen av arbetstiden spenderades sittandes i en bil och jag var hemma strax efter 18.

Filmtips inför alla hjärtans dag


”Frankly my dear så borde du se en bra film på alla hjärtans dag.”

Middagen är färdigplanerad, rosorna inköpta, champagnen på kylning och guldsmycket och chokladen vackert förpackad med röd rosett. Vad ska det nu bli för film till kvällen? Till alla hjärtans dag kan det vara en hel del att tänka på för romantiker och efter att älsklingen är firad med middag, presenter, pompa och ståt kan det vara mysigt att avrunda kvällen med en härlig film i kärlekens tecken. Här kommer lite förslag på vad man kan gosa ner sig i soffan tillsammans med sin älskade alternativt ensam med något gott snacks till på kvällskanten.

Amelie från Montmartre

Jean-Pierre Jeunets film om Amelie är en otroligt vacker, romantisk och underbar historia som får dig att le. Filmen handlar om unga Amelie som en dag hittar ett gammalt leksakskrin i sin lägenhet. Hon lämnar i hemlighet tillbaka skrinet till sin numer medelålders ägare. Efter att ha sett glädjen hos honom bestämmer hon sig för att börja hjälpa människorna i sin omgivning. Amelie sprider glädje omkring sig men är trots allt rätt ensam och lika mycket i behov av hjälp själv när det gäller att finna kärlek och lycka.

Se filmen och bli förälskad i de små sakerna i livet, Audrey Tautou och det vackra fotot filmen igenom.

Trailer:

En långvarig förlovning

Jean-Pierre Jeunet och Audrey Tautou är en riktigt bra kombination. Här återförenas de för första gången sedan Amelie från Montmartre. En långvarig förlovning handlar om paret och själsfränderna Mathilde och Manech som är oskiljaktiga och förälskade upp över öronen. De skiljs åt när Manech blir inkallad i första världskriget och när Mathilde får beskedet att hennes Manech avlidit i strid krossas hennes värld samtidigt som att hon vägrar tro att det är sant. Hon VET och KÄNNER att Manech fortfarande lever!

Trailer:

Fyra bröllop och en begravning

Denna film gjorde Hugh Grant till stjärna och handlar om Charles som vid 32-års ålder börjar känna lite panik över att han ständigt går på bröllop utan att vara den som gifter sig. På ett av bröllopen träffar han amerikanskan Carrie (Andie MacDowell). De har en natt av het passion men sedan verkar det hela rinna ut i sanden. När Charles träffar henne på ett senare bröllop och börjar uppvakta henne upptäcker han att hon är på väg att gifta sig med en annan man.

Musikvideo:

Notting Hill

Än en gång Hugh Grant som fumlig engelsman i en film där han träffar en amerikanska och blir kär. William Thacker driver en liten bokaffär som säljer rätt dåligt. Han bor tillsammans med den udda Spike och livet står rätt stilla. En dag kliver världens största kvinnliga filmstjärna, Anna Scott (spelad av Julia Roberts), in i butiken.

Engelsmännnen kan det här med romantiska komedier. Detta är en må bra-film med härliga personporträtt och mysig humor. ”Mys” är ett ord som sammanfattar denna film bra. Se den och mys!

Trailer:

Love Actually

Att sammanfatta denna films handling är rätt knivigt då det handlar om så många karaktärer och olika typer kärlek vid olika skeenden i livet. Filmen är engelsk vilket automatiskt innebär att Hugh Grant är med. Man kan lätt tro att filmen blir rörig på grund av alla karaktärer men så är det faktiskt inte. Alla historier behandlas med värme och intresse och när sluttexterna rullar sitter man där med ett fånigt leende på läpparna.

Trailer:

Titanic

Ingen kan väl ha undgått vår tids största kärleksklassiker som gjorde Leonardo DiCaprio till megastjärna? Filmens premisser är rätt vanliga, överklass möter underklass och kärlek uppstår. Överklassflickan Roses familj och framförallt fästman (förståligt) misstycker.

Hela kärlekssagan utspelar sig under ”osänkbara” Titanics jungfrufärd och filmen var en gigantisk succé när den kom 1997. Inte ett öga var torrt i biografsalarna och filmen är den mest inkomstbringande någonsin.

Visste du att filmbolaget ville ha Matthew McConaughey i huvudrollen men James Cameron insisterade på att Leonardo DiCaprio var rätt man för jobbet?

Trailer:

Dagboken

Detta är en riktigt snyftare! En gammal man läser dagligen en historia för en gammal kvinna på ett ålderboende. Berättelsen handlar handlar om två unga älskade, Noah och Allie. Deras kärlek hindras av Allies föräldrar som tycker att Allie ska gifta sig rikt då Noah är av lägre ekonomisk klass. Allies familj flyttar och livet går vidare för de båda, men de båda finns ständigt i varandras tankar.

Efter flera år träffas de igen, men finns kärleken kvar då flera år gått?

Vackert foto och en underbar film av Nick Cassavetes, son till regissören John Cassavetes. Här regisserar han dessutom sin mor, Gena Rowlands. Ryan Gosling är fantastiskt bra i huvudrollen som Noah och man kan riktigt ta på hans smärta.

Som kuriosa kan nämnas att huvudrollsinnehavarna Ryan Gosling och Rachel McAdams blev ett par under den här filmen och är när detta skrivs fortfarande tillsammans.

Trailer:

Broarna i Madison County

Ännu en riktig snyftare och en film där Clint Eastwood får visa upp en helt annan sida av sig än vi varit van vid att se.

Hemmafrun Francesca (Meryl Streep) känner sig kvävd och att hennes liv står still. Hon har man och barn och egentligen ett rätt bra liv men inget spännande och utöver det vanliga händer. En dag dyker fotografen Robert (Clint Eastwood) upp och frågar efter vägbeskrivningen till en bro han ska fotografera för National Geographic. Francesca bjuder in honom i huset på middag och trevande inleder de två en affär.

Kollage:

Borta med vinden

Klassikernas klassiker från 1939 handlar om överklassflickan Scarlett O’Hara vars familj förlorar det mesta i det amerikanska inbördeskriget. Scarlett har en vilja av stål och vägrar låta sig nedslås av detta, inget och ingen ska få krossa henne!

Mitt i allt elände gifter sig hennes kärlek, Ashley, samtidigt som hon är uppvaktad av den enträgna Rhett Butler.

För att vara en så pass gammal film håller Borta med vinden otroligt bra än idag. Skådespelandet är bra och filmen var sin tids dyraste produktion vilket verkligen märks. Hela produktionen andas kvalitet.

Trailer:

Recension: Pans labyrint

Legenden berättar om underjordens rike, en plats där sjukdom, död och sorg inte existerade. Där bodde en kung, en drottning och deras dotter. Dottern, prinsessan, drömde om människornas värld med sol, fågelsång och varma vindar. En dag lyckades hon ta sig upp från underjorden för att uppleva världen ovanför. Hon glömde sin sanna identitet och ursprung och utsattes för kyla, sjukdom och elände. Till slut dog prinsessan, ensam och olycklig. Hennes far konungen visste dock att hennes själ skulle komma tillbaka så småningom, om än i en annan kropp, på en annan plats och tid.

Året är 1944 och inbördeskriget i Spanien är över, ett fåtal rebeller gör fortfarande motstånd mot Francos arméer men slaget är ändå förlorat. Den unga flickan Ofelia (Ivana Baquero) flyttar med sin höggravida mamma ut på landsbygden till sin nye styvfar, den grymme kaptenen Vidal. Ofelia vantrivs bland alla soldater och med sin nye far och modern mår dåligt av graviditeten. När flickan får kontakt med en fé inser hon att det kanske finns ett annat liv och en annan värld en den grymma hon lever i nu.


Filmens intressantaste karaktär får vi se alldeles för lite av i mitt tycke.

Efter att ha sett trailern till Pans labyrint var mina förväntningar stora. Jag skulle inte bli besviken visade det sig. Historien är bra och engagerande och specialeffekterna är mycket välgjorda. Något positivt är att regissören Guillermo Del Toro verkligen vågar bli ”mörk” när historien kräver det. Vi slipper Hollywoods tillrättalagda ”PG-rated”-stuk. Skådespelandet är överlag riktigt bra och den som sticker ut mest ur skådespelarensemblen är Sergi López som den monstruöse kaptenen.

Jag hade väntat mig mer handlingen från labyrintens fantasifyllda värld och mer om karaktärerna vi stöter på där. Den mycket intressanta ”The Pale Man” (se bilden) får vi veta alldeles för lite om och mycket fokus ligger på Ofelias hårda verklighet på kaptenens gård. Om det är negativt eller inte går nog åsikterna isär om men jag skulle gladeligen sett lite mer ”fantasy” och mindre ”verklighet”.

Filmen är dock otroligt vacker, välspelad och grym och mörk men inte utan hopp. Du skrivs inget på näsan utan handlingen (och slutet) lämnar en hel del öppet för tolkning. Se den och fly in i en annan värld under två timmar!

Betyg:

Info:
År: 2006 | Längd: 112 min | Regissör: Guillermo del Toro | Genre: Drama | Skådespelare: Ivana Baquero, Sergi López, Ariadna Gil, Maribel Verdú

Premiären av Pans labyrint

Genom ett kallt vinterlandskap åkte jag och Tove ner till Stockholm för galapremiären av Pans labyrint. Biljetterna vi bokat hem redan samma kväll hade vi ingen nytta av då den första startiden vi fått för filmen var fel. Vi var istället tvungna att åka hem dagen efter eftersom vi inte hann med sista bussen. Nåväl, jag hade ringt och fixat övernattning hos en gammal klasskompis från Bollnäs-tiden så det ordnade sig ändå.


Det var ett kallt, snöigt och vackert vinterlandskap som susade förbi utanför glasrutan.

Iklädda finkläder, jag i kostym och Tove i klänning, höll vi på att frysa våra arslen av oss när vi gick från tunnelbanestationen till Bio Sture. Väl på plats fanns ett bord dukat med snacks, vin och öl. Mycket trevligt. Jag såg tre personer jag kände igen, Björn Ranelid, Mats Strandberg och Alexander Skarsgård. Björn Ranelid med fru pratade jag t.o.m. lite med. När jag satt på övervåningen mol allena och väntade på Tove som pudrade näsan kom makarna Ranelid upp och satte sig bredvid mig. Dom undrade om jag visste i vilken sal filmen visades och konstaterade att här på övervåningen var man ensam. När jag sade att övervåningen var för outsiders så skrockade Björn lite och sade att han passade bra in där.


Ett bord med snacks, vin och öl väntade inne på bion.


Det var lite tunt med folk i början men det kom snabbt fler och fler som gick runt och minglade och sippade på sina vinglas.

Filmen då? Jo den var grymt bra. Mycket vackert foto och bra, engagerande och fantasifylld berättelse. Jag skulle dock viljat se lite mer inifrån labyrinten, ännu mer fantasi och en fördjupning i ”The Pale Man”. Vi får se om jag så småningom orkar rafsa ihop en recension till den här bloggen och till Bloggywood.

Hemfärden skedde alltså dagen efter och eftersom min och Toves ekonomi är lite ansträngd för tillfället blev det raka spåret hem och inga shoppingturer. Vi hann dock träffa Reima på stationen då han precis kommit ner till Stockholm för att umgås med sin Maja i några veckor. Mycket trevligt att återse honom, om än alldeles för kort.

Golden hour

Jag har egentligen inte så mycket att skriva om idag känner jag. Det är ju lite vad en blogg ändå går ut på, att skriva. Mest vill jag dela med mig av lite bilder från dom två senaste dagarna. Igår var jag och Tove ute tillsammans med Nazli, Anna och Mattias. Vi gick till Stallyktan och drack massa öl vilket var mycket trevligt. Idag fikade jag och Tove med AnnaJava, stället som har dom godaste punchrullarna jag någonsin ätit. Mycket troligt är att dom gör sina punchrullar själva då dom är större och mycket mjukare och krämigare än punchrullar från butik.


Killen i grönt stod bakom Nazli hela kvällen och bara stirrade utan att våga gå fram.


Stans godaste punchrulle finns på Java!

När vi gick hem från stan var himlen härligt röd och ett fantastiskt vackert sken kom från den låga solen. Att fotografera precis innan solen går ner, i den så kallade ”golden hour” är otroligt tacksamt.

Nu i kväll fick vi besök av Nazli, poppade popcorn, tittade på film och gjorde milkshakes. Vi såg underskattade feelgood-filmen Elizabethtown av Cameron Crowe med Orlando Bloom och Kirsten Dunst i huvudrollerna. Jag såg den för andra gången och tjejerna för första. Både Tove och Nazli gillade den. Helt klart sevärd. Och när ni ser den, spana in Orlandos grymt snygga klocka! Som alltid med Cameron Crowes filmer så är soundtracket riktigt bra också. Det märks att den killen gillar musik.

Imorgon kommer mormor hit och stannar hela helgen. Ska bli mycket trevligt att träffa henne. Jag har köpt massa julklappar på mellandagsrean som hon ska få. Eftersom vi inte träffades på jul så får hon sina klappar nu istället.

Bloggywood

Från och med idag är jag en del av Sveriges bästa filmblogg Bloggywood. När jag klev upp och kollade mejlen imorse (imorse är för mig klockan 13:00 ungefär) så väntade ett mejl från Bloggywoods grundare Daniel på mig. Där undrade han om jag hade lust att börja skriva för dom. Eftersom jag gillar både film och tycker Bloggywood är en kanonsajt så tackade jag genast ja och nu är det bara till för mig att börja producera texter för sajten.

Mitt första inlägg är redan avklarat och det hittar du här. Om man sen vill följa alla mina inlägg kan man kolla in denna sida.

Nu är ju inte detta ett jobb som ger mig några pengar, men en förhoppningsvis riktigt kul hobby där jag kan få utvecklas i mitt skrivande och få en större publik då Bloggywood är en ruskigt välbesökt sajt. Om ni vill kontakta mig angående nåt som borde vara med, nyheter som bör rapporteras eller dylikt så funkar det givetvis med min vanliga mejl men jag har nu även en Bloggywood-mail. Adressen är bjorn [snabel-a] bloggywood.se där du byter ut mellanslagen och [snabel-a] till @.

Marit Bergman och Salem Al Fakir i duett

Dagen har spenderats i kulturens tecken. Jag har med andra ord legat framför teven hela dagen. Inledde med att se Ingmar Bergmans Fanny och Alexander i femtimmarsversion på TV2. När den var bra var den otroligt bra. Men den var seg och långsam och jag tror absolut att jag hade tyckt om den korta versionen bättre.

Nu på kvällen har jag tittat på TV med Tove och Eric. Musikbyrån räknade ner årets bästa skivsläpp. TV on the Radio hade tydligen släppt årets bästa skiva. Jag har aldrig ens hört talas om dom. Tvåa kom Regina Spektors senaste skiva Begin to Hope vilket är en mycket mysig platta (fast årets näst bästa var att ta i). Marit Bergman, som är en av mina största favoriter kom på plats 37 vilket jag tycker är alldeles för långt ner på listan! Justin Timberlake kom femma, vilket också var lite för långt ner på listan. Nåväl, istället för att jag ska gå igenom listan placering för placering och sitta och gnälla ska jag så småningom komma med en egen årssammanfattning. Musikbyråns lista kan ni kolla in här.


Två favoriter som sammanstrålade ikväll.

I slutet av programmet uppträdde Marit Bergman och Salem Al Fakir i en gemensamt skriven duett med namnet 52 Weeks. Väldigt kul att se dom tillsammans då jag älskar Marit samt tycker att Salem Al Fakirs EP Dream Girl är skitbra. Låten var jättemysig och det var väldigt kul att dom skrev en helt ny låt istället för att framföra en cover på sin favoritlåt från det gångna året. Jag hoppas verkligen att dom går in i studion och spelar in den och släpper den ”skarpt” sedan!

Recension: Babel

Alejandro González Iñárritus förra film 21 Grams var allt utom en solskenshistoria. Berättad genom att hoppa i tid och handling förde den ändå tittaren framåt i filmens skeenden och gjorde bilden av vad som hänt mer och mer klar. Jag gillade filmen men tyckte den kändes lite väl nattsvart. I år kom hans uppföljare i vad han kallat sin trilogi om döden. Hyllade Babel förväntades inte bli en rolig historia, men en bra sådan.

Richard och Susan (Brad Pitt och Cate Blanchett) är ett amerikansk par på semester i Marocko. Under en bussfärd mitt ute i steniga berg blir Susan träffad av en gevärskula i axeln. Närmsta sjukhus ligger timmar bort och panik uppstår.

I Japan möts den döva Chieko ständigt av motgångar. Ensam med sin far, efter att modern dött, söker hon värme, närhet och kärlek från sin omgivning. Hennes jakt på kärlek tar sig mer absurda former då hon gör allt för att få män att älska henne eller älska med henne.


Brad Pitt och Cate Blanchett som gift par.

I denna film är det fyra historier som korsar varandra och Iñárritu lyckas skickligt knyta ihop dom alla. Den enda historien som känns lite lösare bunden till dom andra är just den japanska. Detta är dock något jag gärna överser med då den trots allt har en trovärdig, om än lös, koppling till dom andra och att historien i sig är mycket bra och rörande. Rinko Kikuchi som spelar Chieko är helt lysande och hennes smärta lyser fram i hennes kroppspråk och ur hennes ögon.

En annan riktig höjdare i denna film är Brad Pitt som är helt lysande i sin tolkning av pressade Richard. Han slits mellan ursinne och uppgivenhet och speciellt en scen där han pratar i telefon med sin son är så otroligt bra att den är gåshudsframkallande.

Filmen är fantastiskt bra och det är med stor glädje jag ger den högsta betyg. Se den!

Betyg:

Info:
År: 2006 | Längd: 142 min | Regissör: Alejandro González Iñárritu | Genre: Drama | Skådespelare: Brad Pitt, Cate Blanchett, Rinko Kikuchi, Adriana Barraza

Ett extrakneg gör entré

Jag har fått jobb. Visserligen i bara cirka sex timmar på fredag. Det är inte heller något glamouröst jobb, jag ska lasta ur konsertgrejer för tributebandet P-Floyd när dom spelar här. Sen efter ska jag lasta i grejerna igen. Det känns faktiskt riktigt kul att få ett extrakneg som inte går ut på att jag befinner mig i en matbutik och lider. Min svärfar Claes som är produktionsplanerare för Hjalmar Bergman-teatern ringde imorse och frågade om jag hade lust att hjälpa till på fredag och det känns ju helt ok att dryga ut kassan lite och dessutom spara lite stämplingsdagar. Sen får vi se om det kan leda till lite mer extrakneg.

Jag har idag utökat DVD-samlingen med två nya titlar. Mina fyra tidigare Six Feet Under-boxar fick sällskap av den femte och sista som idag dök upp på posten (det är helt fantastiskt vad nära jag har till mitt postutlämningsställe, jag går dit på en minut!). Sen åkte jag och Tove till Marieberg för att än en gång gå på IKEA. Jag sprang in en snabbis på Elgiganten där och köpte Da Vinci-koden (Eller Da Vinci Koden som den svenska titeln vidrigt nog har blivit) som släpptes idag. 129 kr fick jag betala vilket kändes riktigt billigt. Elgiganten i Marieberg har verkligen skitbra priser på DVDer, jag som trodde allt sånt var centralstyrt från något kontor.


Dagens nyförvärv.

Vi hittade även en fin lampa på IKEA och snygga panelgardiner på Kid textil. Tyvärr var både lampan och gardinerna slut och bara demoexemplaren var kvar så vi blev utan.

Nu ikväll har vi kollat på två filmer. Först ut var The Butterfly Effect 2 som var helt ok, inte alls i närheten av första filmen, men jag gillar premisserna för dessa filmer. Sen såg vi Scarlett Johansson i Flicka med pärlörhänge. Den var också helt ok. Roligast med den filmen var att SVTs översättare i slutet av filmen döpte om den till Flicka med turban.

Navigation