Kategori: Film

Påsk i Hudiksvall

Allmänt Film 2 kommentarer

Helgen i Hudiksvall har varit riktigt fin. Jag och Tove åkte upp på långfredagen och kom inte hem förrän idag, måndagen den sjuttonde. Syster Julia och Tove verkade komma riktigt bra överrens, mormor och Tove klickade också vilket känns riktigt bra.

Tillsammans med Tove, Gabbe, Pär och Kattis begav jag mig på långfredagen ut på nostalgitripp där vi besökte mina gamla skolor, Mo skola och Bromangymnasiet. Vi var även iväg en liten sväng till området där jag bodde fram till jag var tolv år, Fors.

På lördagen åkte jag och Tove till Enånger där min yngsta syster Bodil var och hälsade på hos sin farmor och farfar. Senare på kvällen var vi hos Gabbe och drack öl och gick sedan ut. Förfesten var mycket trevlig men stället vi gick ut på ger jag inte mycket för, Cafe August. Dansband och oldies för hela slanten. Känns lite väl tidigt vid 25-års ålder.

Söndagen blev mycket lugn. Vi åt skräpmat och på kvällen hyrde jag, Tove och Julia film. The Skeleton Key med Kate Hudson blev det. Rätt ok skräckis. Jag har under denna påskvisit helt förälskat mig i Julias två underbara katter Tiger och Curry. Underbara, sociala små varelser!


Gabbe, Pär och Tove spexar vid Bromangymnasiet.


Lillfjärden i Hudiksvall.


Jag och Curry.


Julia och Tove spelar Fia med knuff.

Kejsarens nya kläder

Film 2 kommentarer

– eller hur jag slutade ängslas och lärde mig älska bra film.

Det finns filmer praktiskt taget alla verkar gilla när man själv bara tycker det är skit. Folk hyllar och säger med viktig min saker som “Aronofskys Pi visar verkligen att less is more och att specialeffekter inte kan bära en film lika bra som en bra story”.

Här kommer min topp fem över världens mest överskattade filmer. Just Darren Aronofskys Pi fick inte plats på listan, men tro mig, det är överskattad svartvit skit.

5. Citizen Kane (1941)


– Vad säger du, är vi den femte mest överskattade filmen!?

Dåligt skådespel, dålig story och karaktärerna är osympatiska. Och du, en ledtråd: KÄLKEN!

4. Svart katt, vit katt (1998)


Kalle ville bara dö när han hörde att Svart katt, vit katt kommit fyra på Björns lista över överskattade filmer.

Det är ju buskis, fucking buskis! Stefan och Krister goes Jugoslavien! Folk snubblar, låter skojsigt, ser skojsiga ut och är allmänt helcrazy. Om det ser ut som bajs, luktar bajs och smakar bajs måste det vara bajs.

3. Midnight Cowboy (1969)


Jon och Dustin kunde inte fatta vad som just hade hänt, att Björn hatade dem så!

Jon Voight är dum i huvudet (naiv beskrivs karaktären som på andra sajter) och prostituerar sig. Den enda låt de hade råd att köpa loss rättigheterna till var tydligen Harry Nilssons Everybody’s Talkin’ då den spelas hela filmen igenom. Att skiten vann en Oscar för bästa film 1970 är inget annat än sorgligt.

2. Taxi Driver (1976)


– Nu jävlar tar du bort mig från listan!

Robert De Niro är en slemmig typ som kör taxi, flippar ut och försöker ta livet av en politiker samt tar med Cybill Shepherd på bio för att se Kärlekens språk. På slutet skjuter han ihjäl en massa människor och hyllas som en hjälte. Det enda bra med filmen är att en av De Niros taxikollegor ser precis ut som Moe från The Simpsons.

1. En kärlekshistoria (1970)


– Men lugna dig Annika, det är ju bara en fånig lista!

Människor agerar obegripligt genom hela filmen. Det gråts, skriks och slåss utan någon förklaring. Dessutom står kameran still praktiskt taget i varje scen, något som blivit Roy Anderssons signum. På slutet springer alla omkring i dimma och skriker “John!”. Jag hatar det.

Recension: Aeon Flux

3/5 Film Recensioner 2 kommentarer

Jag ska erkänna på en gång att jag både är svag för framtidsfilmer samt Charlize Theron innan jag ens påbörjar denna recension. Det såg med andra ord väldigt lovande ut innan jag satte mig för att se filmen.

Filmen baseras på en tecknad serie från MTV. Jag har sett väldigt, väldigt lite av den serien men tyckte det lilla jag såg verkade rätt skruvat. Snyggt och intressant var det dock. Det lilla jag sett är dock inte underlag för att göra en jämförelse.

Året är 2415 och det är 400 år sedan majoriteten av mänskligheten utplånades av ett virus. De överlevande fem miljoner människorna som räddades av vetenskapsmannen Trevor Goodchild lever under Goodchildfamiljens styre i staden Bregna. Staden är helt omgiven av murar som människorna hålls innanför i säkerhetssyfte. Allt är dock inte frid och fröjd med Bregnas befolkning. Väldigt många lider av svårförklarade minnen, déjà vu och människor kidnappas och blir utsatta för experiment av Goodchildfamiljen. Det finns dock en motståndsrörelse, Monican, där Aeon Flux är agent. Aeon får i uppgift att ta sig in i Goodchildstyrelsens högkvarter och avrätta Trevor Goodchild men upptäcker något som förbryllar henne under det uppdraget…

Aeon Flux
Charlize upptäckte till sin stora glädje att gräset visst var grönare på andra sidan!

Filmen är mycket snygg rakt igenom. Fightscenerna är vackra och spektakulära och miljöerna är riktigt läckra. Storyn är inte direkt tunn, den är ungefär vad vi kan förvänta oss från filmer av den här genren. Har man sett filmer som The Island och Minority Report så lär inte handlingen skaka om en.

Skådespelandet är inte dåligt men absolut inget man blir våt i brallorna av. Man kanske ska förvänta sig mer av Oscarsvinnande skådespelare som Charlize Theron och Frances McDormand, men det känns inte som det finns så mycket utrymme i deras karaktärer för att kunna leverera mer. Speciellt inte för McDormand som har en väldigt liten roll.

Se filmen om du som jag är svag för framtidsfilmer (eller Charlize Theron) eller om du gillar spektakulär action. Det är en riktigt trevlig popcornrulle. En skön bagatell.

Betyg:

Info:
År: 2005 | Längd: 93 min | Regissör: Karyn Kusama | Genre: Action | Skådespelare: Charlize Theron, Marton Csokas, Jonny Lee Miller, Sophie Okonedo, Frances McDormand

MENY

Navigation