Kategori: Resor

Smekmånad på vackra Madeira

I somras firade vi vårt bröllop med en minismekmånad på Knippla, men nu var det dags för den riktiga smekmånaden och en resa till vackra portugisiska ön Madeira. En grön och bergig ö.

Jag och den ökända Cristiano Ronaldo-bysten.
Vi flög från Arlanda, mellanlandade i Lissabon innan vi till slut var framme på Cristiano Ronaldo International Airport. Det är här den ökända Ronaldo-bysten står som hånades så mycket för något år sedan när den avtäcktes. Landningen var riktigt skakig och när vi klev av flygplanet var det kallt, regnigt och blåsigt. Av chauffören som väntade på oss fick vi veta att flygplatsen hade varit stängd i flera dagar på grund av dåligt väder och att denna dag var den första då flygplatsen var öppen igen. Vilken tur!

Inledningen på resan må ha varit blåsig och regnig, men efter den första kvällen och natten hade vi helt otrolig tur med vädret och det var strålande solsken och värme resten av vår tid här.

Huset vi hyrde var stort och jättefint med en egen pool. Det låg ungefär en halvmil från huvudstaden Funchal och hade en fantastisk utsikt över havet. Det gick bra med bussar alldeles förbi huset, vilket gjorde det lätt att ta sig runt, men för det mesta gick vi. Denna semester var tänkt att vara en aktiv sådan, vilket det verkligen blev. Madeira är väldigt bergig så även kortare promenader och löppass kunde innebära stora höjdskillnader och mycket ”träning” för få kilometer.

Vandring

På Madeira finns det massor av levador vilket är gamla vattenkanaler till för att bevattna ön. Vi vandrade längs med två levador, men hade intentionen att vandra tre. Den första ”levadavandringen” blev en flopp sett till att det var stängt till den levadan på grund av bränder. Levadan utgick från berget Monte som vi tog en linbana upp till. I linbanevagnen som vi delade med ett äldre brittiskt par fick vi veta att levadan var stängd. Snopet!

Jag och Tove i linbanan på väg upp till Monte.
Ett fint litet kapell uppe på Monte.
Snirkligt och vackert!
Jag laddar telefonen ”on the fly”. Tur att man älskar sladdar!

Besvikelsen gick snabbt över när vi kom upp och fick en helt fantastisk utsikt över Funchal och vi bestämde oss snabbt för att istället promenera till den botaniska trädgården. En promenad på bara lite över sex kilometer, men med snirkliga vägar och rejäla backar blev det ändå en utmaning.

Vi stannade ungefär halvvägs och vilade och åt vår matsäck som varit avsedd för levadan. Sedan kämpade vi på ända fram till den botaniska trädgården där vi unnade oss vila och öl.

Se vandringen Monte-Jardim Botânico da Madeira på Strava.

Boa Morte-Cabo Girão (Levada do Norte)

Den första levadavandringen blev istället från Boa Morte till Cabo Girão. Efter en rejält snirklig och långsam busstur var vi framme vid startpunkten i Boa Morte och påbörjade vår vandring. Vi gick förbi hus, getter och katter och efter ett tag kom vi ut i mer öppen miljö med en helt fantastisk utsikt. Vi träffade knappt på andra vandrare också, vilket passade oss alldeles utmärkt. Det kunde vara brant på sina ställen, men det kändes aldrig obehagligt att göra denna vandring.

Som de galna kattmänniskor vi är hade vi med oss kattmat för att locka på små katter med. Uppskattat
Levada do Norte var en vacker och bra ”nybörjarlevada” kände vi.
Bra utsikt från Levada do Norte.
Som sagt, mycket bra utsikt!
Tove lapar lite sol längs med Levada do Norte.
Vi hittade en liten kattunge att mysa med i sluttampen av vandringen.

Efter tre timmar, vi gick i maklig takt och tog pauser för fika och för att konsultera guidebok, var vi framme vid Cabo Girão. Vi gick lite fel på slutet efter att ha rådfrågat en bonde som inte kunde ett ord engelska och pekat oss mot en väg istället för mot levadan. Hursomhelst kom vi fram till Cabo Girão som är en klippa med otrolig utsikt över havet och in mot Camara de Lobos och Funchal. Riktigt häftig utsikt! Vi var rätt trötta och slitna efter denna vandring på en mil. Solen började gå ner och det blev mörkare och kallare vilket gjorde det väldigt skönt att få sjunka ner i en taxi och en ABBA-älskande chaufför som satt och njöt av deras Best of.

Utsikt från Cabo Girao.

Se vandringen Boa Morte-Cabo Girao på Strava.

Levada dos Piornais

Stadslevadan Levada dos Piornais kunde vi promenera till från vårt hus, något jag upptäckt dagen innan då jag varit ute och sprungit.

Levada dos Piornais och dalen nedanför.

Vi klev på levadan vid bananodlingar och promenerade bort från Funchal-hållet mot Camara de Lobos. Här gick vi väldigt nära folks hem i början, innan vi kom bort från de mer tätbebyggda områdena och in i en dal där levadan gick högt upp över marken och fallet ner var mycket långt. Levada dos Piornais kändes obehaglig på sina ställen där det bara fanns en smal stig att gå på, inget skydd och hundra meter ner till marken nedanför.

Tove poserar glatt med en bananklase.

Levadan slingrade sig fram och gick vid vissa ställen dessutom in i grottor. Riktigt häftigt. Efter ett tag kom vi fram till en stängd grind, och tur var väl det för det som syntes bakom den lockade inte till vandring, här hade det förmodligen varit alldeles för farligt att gå!

Levada dos Piornais gick genom grottor på sina ställen.

Vi vände om och började gå tillbaka igen, men tog en avstickare så att vi inte skulle gå exakt samma väg tillbaka. Efter några jobbiga trappor var vi ute bland hus och bebyggelse igen och vimsade runt lite och gick fel några gånger. Något som slutade med att vi förmodligen gjorde intrång i någons ”trädgård” (snarare skrotupplag) och att jag blev biten i benet av en hund. Tack och lov var bettet inte särskilt djupt, mest ytligt, och det var bara en tand som hunden träffade med.

Utsikt när vi lämnade Levada dos Piornais. Vackert!

Se vandringen Levada dos Piornais på Strava.

Löpning

Efter att ha gnetat på hela vintern med löpträning i iskyla och snö var det helt fantastiskt att få komma till värmen och springa! Första morgonen knöt jag på mig skorna och begav mig i väg in till Funchal, sprang längs med hamnen och strosade sedan runt lite. Längs med hamnen var det jättemånga som sprang vilket är lätt att förstå med en fantastiskt fin utsikt och bra utrymme att springa på.

När jag pustat ut och tittat klart sprang jag tillbaka igen och fick verkligen min första smak av Madeiras tuffa backar.

Denna backe nära vårt hus slet jag uppför ett gäng gånger.

Den andra dagen jag sprang så slog jag till på en halvmara. Vädret var strålande och formen kändes bra så det gick undan denna gång och när jag till slut pustade ut på en restaurang alldeles vid havet så visade det sig att det var min näst snabbaste halvmara någonsin. Bara 15 sekunder långsammare än min snabbaste. Det var dock min absolut bästa halvmara om vi beräknar in alla backar jag slet på uppför.

Sluttampen på ett jättejobbigt Strava-segment.

Jag kämpade även för att slå course record på några Strava-segment, men fick återvända till Sverige som tvåa på två stycken (Travessa da Praia Formosa Climb och Formosa Climb). Ett av dem med bara en sekunds marginal. Lite snopet, men ändå något att vara stolt för.

Till sist

Madeira är en otroligt vacker ö och vi hade fantastisk tur med vädret under tiden vi var där. Utöver Funchal besökte vi även Câmara de Lobos som inte alls låg långt ifrån där vi bodde.

Båtar i Câmara de Lobos.

Film från Madeira

Precis som ”vanligt” så filmade jag väldigt mycket och klippte ihop en film från vår resa. Den kan du se nedan!

Minismekmånad på Källö-Knippla

Både jag och Tove älskar västkusten och efter bröllopet åkte vi på en ”minimoon” till Källö-Knippla. Vi hade hyrt ett fantastiskt hus via Airbnb som låg alldeles vid vattnet.

Efter en bilfärd till Göteborg och ”hålla tungan rätt i mun”-åkning i Tingstadstunneln tog vi färja över till Öckerö och åkte sedan till färjelägret vid Burö. Därifrån var det bara några minuter med färja innan vi var framme vid den lilla ön Knippla.

Huset vi hade hyrt var gammalt, otroligt fint och låg alldeles vid vattnet. Det fanns ett litet rum med två fåtöljer och fantastisk utsikt över havet och de passerande färjorna. Vi spenderade varje kväll med att bara sitta där och titta. Då det också fanns kikare i huset kunde vi sitta och titta på de olika fåglarna som låg och guppade i vattnet.

Här satt vi om kvällarna, drack öl eller vin och bara njöt av utsikten.

Knippla var verkligen en superliten ö. Det fanns en matbutik som stängde halv sju på kvällen och en restaurang som låg i den lilla hamnen. Om man är ute efter partaj så är det verkligen ingen ö som passar. För mig och Tove var det dock helt perfekt. Så lugnt och skönt och våra planer på att utforska Öckerö och Hönö skrotades till förmån för att bara njuta på bryggan i solen eller promenera runt ön.

Första kvällen på Knippla och jag poserar i Toves panorama.

Jag hade med mig löparutrustning och gav mig iväg på en tur första morgonen. Då ön var så liten, och backig, var det rätt knepigt att springa. Jag utforskade många av de olika vägarna (kolla in löppasset här) och slutade efter lite mer än fem kilometer. Vanligtvis försöker jag alltid springa minst en mil, men det gick inte riktigt här! Efter att jag kommit tillbaka till huset slängde jag av mig tröjan och tog mig genast ett dopp från badbryggan alldeles intill huset. Uppfriskande minst sagt!

Detta är det första man möts av när man rullar av färjan i Knippla.

Vi åt aldrig på restaurang under vår minimoon utan köpte istället färsk fisk och skaldjur och lagade egen mat. Efter middagarna promenerade vi runt, läste en bok eller slappade på annat sätt. Efter allt som varit med bröllopet var det en perfekt minimoon att kunna ta igen sig på denna fina lilla ö!

Jag och Tove myser på klippa.

En liten Knippla-film

Jag filmade en del och klippte ihop en liten film från vår vistelse på Knippla.

Semester i Bohuslän

Årets sommarsemester har börjat och jag och Tove inledde den med att packa bilen och bege oss ner till Bohuslän. Fyra nätter stannade vi och vi har haft en helt underbar tid.

Hamburgsund

Genom Airbnb hyrde vi en lägenhet i Hamburgsund hos det norska konstnärsparet Peder och Anne och deras son Herman. Lägenheten var jättefin, ljus och luftig och läget helt underbart och ostört. Peder, Anne och Herman var otroligt gulliga och välkomnande, verkligen ett superlyckat val av boende! Lägenheten finns att hyra här.

I denna stuga hos Peder och Anne bodde vi.
I denna stuga hos Peder och Anne bodde vi.

Hamburgsund var en mysig liten ort, med förvånande få turister. Det kändes lite som en oupptäckt pärla. Det fanns en ICA-butik vi kunde handla på och en mycket trevlig restaurang i Morgondagens ekologiska ölkafé som serverade helt fantastiskt goda pizzor. Det finns även en fiskhandlare alldeles intill ICA-butiken som vi handlade skaldjur av och avnjöt hemma i lägenheten.

Från Hamburgsund går också en linfärja över till Hamburgö. Det är bara 130 meter över vilket innebär att färjeturen går snabbt.

Hamburgö

En glad Tove på Hamburgö.
En glad Tove på Hamburgö.

Jag kan inte direkt påstå att vi utforskade Hamburgö noga, men efter att ha åkt över med linfärjan tog vi bilen rakt över ön till badplatsen Boviken där årets baddebut gick av stapeln. Det var rätt kyligt i vattnet, men både jag och Tove vågade oss ner i vattnet för ett dopp. Mest tid spenderade vi alltså inte i vattnet, utan på en klippa där vi åt medhavda räkor och rökt fisk och satt och läste böcker och njöt av tystnaden.

Fjällbacka och Grebbestad

Det är väldigt korta avstånd mellan orterna på Bohusläns kust och det gick smidigt att bila runt. Vi besökte både Fjällbacka och Grebbestad vilket är två väldigt fina orter med mycket mer ”liv” om man önskar det. Det märks att det är dessa orter som turisterna tar sikte på! Det mesta livet finns naturligtvis runt hamnen i både Fjällbacka och Grebbestad och vräkiga båtar finns det gott om. De flesta utländska turisterna är norrmän och det skulle inte förvåna om det finns fler norrmän än svenskar här.

Tjurpannans naturreservat

Sjöboden Enslingen.
Sjöboden Enslingen.

Utanför Grebbestad ligger Tjurpannans naturreservat och dit tog vi bilen för en ordentligt vandring. Tjurpannan har ingen ytterskärgård, vilket leder till att det blåser rätt rejält där. Promenerar man ut till den lilla sjöboden Enslingen viner det rätt rejält om öronen. Ännu mer om man som vi tar sig upp för St. Huvudet, berget som ligger intill Tjurviksbukten. Här uppe är utsikten helt makalös och om orken och kraften finns så är det verkligen värt ansträngningen att ta sig upp hit!

Naturen är otroligt vacker och det finns en del betesdjur som går omkring betar på marken. Vi såg en fårskock som traskade omkring, lite lätt avvaktande mot oss, och mumsade nöjt på vad naturen hade att erbjuda.

När vi var här var det väldigt lugnt med andra människor och uppe på St. Huvudet fick vi traska omkring helt ostörda.

Tove vandrar i Tjurpannan.
Tove vandrar i Tjurpannan.
Fiskeby i Tjurpannan
Fiskeby i Tjurpannan

Väderöarna

Efter nästan 20 år fick Tove återvända till Väderöarna där hon spenderade många somrar som barn. Svärfar Claes var involverad i Projekt Väderöarna som dokumenterade tillståndet och förändringar i klippbottnen utanför Väderöarna. Det hade hänt en hel del på de 20 år som passerat, bland annat så fanns det numer ett värdshus på ön och ett tydligare fokus på turism.

Tove på väg till väderöarna.
Tove på väg till väderöarna.

För att komma till Väderöarna väntade en båtfärd i en pontonbåt som tog cirka en halvtimme. Båten gick smidigt nog från Hamburgsund och för 579 kronor fick vi en tur och retur-biljett samt en fantastiskt god fisksoppa till lunch från värdshuset på Storön. Vi vandrade runt på Storön ostört och letade upp en jättefin vik där vi delade på en öl och njöt av utsikten. Apropå fin utsikt så bör man klättra upp i lotsutkiken där man kan se ut över den vackra ögruppen.

Tove i en vik vi fick ha helt för oss själva.
Tove i en vik vi fick ha helt för oss själva.

Efter en hel del vandrande runt ön protesterade benen och vi hittade ännu en vik, denna med fiskebodar och bryggor, men helt utan en levande själ. Där lade vi oss i en och en halv timme och bara njöt av livet i solen och vilade upp oss.

Under hela semestern sken solen på oss och vi hade en fantastisk tid i Bohuslän. Hit vill vi komma tillbaka igen!

En film om vår vistelse

Jag filmade rätt flitigt med min telefon och testade även att göra några timelapsevideor. Det hela blev riktigt bra om jag får säga det själv. Ta gärna en titt på filmen.

Paris får vänta

Jag hade en tanke om att det detta inlägg du läser just nu skulle ha publicerats om lite mer än en vecka och innehålla massa bilder från Paris. Men det blir inte alltid som man har tänkt sig. I går packade jag och Tove väskor, peppade inför resan och hade massa planer på vad som komma skulle. Dagen inleddes med lite mer packande. En halvtimme innan vi skulle ta bussen till stationen för att åka vidare till Göteborg landade ett mejl i inkorgen från Ryan Air. Där stod det att vår flight till Paris i morgon var inställd på grund av strejk i Frankrike. Att kalla detta ett antiklimax är ett understatement. Luften gick ur oss helt.

Att boka om biljetterna fungerade inte och vi fick snabbt avboka biljetter, boende i Paris och hotellet i Göteborg. Det känns ju tråkigt att våra värdar som vi skulle bo hos tappar en veckas inkomst på detta, men det fanns inte så mycket annat att göra.

Hotellet i Göteborg var väldigt generösa. Trots att avbokningstiden var passerad så fick vi avboka rummet. Om de inte lyckas hyra ut rummet så får vi betala en liten del av kostnaden, vilket kändes väldigt vänligt och vettigt. Tack till Hotel Palace i Göteborg!

När nu planerna för den närmsta framtiden helt plötsligt gick upp i rök så bestämde jag och Tove oss för att göra något trevligt här i Örebro istället. Då jag var otroligt fotosugen och inspirerad så fick min kamera följa med och dokumentera dagen.

Vi styrde kosan in till centrum för att växla in resekassan. I Örebro kan man verkligen se hur Open Art tar fart och vid Södergaraget växer en fantastisk grafittimålning fram på en fasad. Tänk om fler tråkiga husfasader kunde få en sådan vacker utsmyckning! Efter att vi handlat på Systembolaget tog vi sedan bilen bort till Stadsträdgården. Stadsträdgården är verkligen en pärla i Örebro. Vi fikade i vacker miljö och gassande sol.

En ny grafittimålning som en del av Open Art.
En ny grafittimålning som en del av Open Art.
Staty vid Strömpis.
Staty vid Strömpis.

Efter att vi njutit av livet (och samtidigt ältat den uteblivna resan) så promenerade vi längs med Svartån bort mot Wadköping och sedan genom Wadköping.

Fågel

Svartån ringlar sig fram förbi Wadköping.
Svartån ringlar sig fram förbi Wadköping.
Härlig bänk i närheten av Stadsparken.
Härlig bänk i närheten av Stadsparken.
Studentfotografering i Stadsparken.
Studentfotografering i Stadsparken.
Staty i Wadköping.
Staty i Wadköping.
Härlig retroskylt i Wadköping.
Härlig retroskylt i Wadköping.

Lampa

Väl hemma igen svalkade vi oss med en varsin kall Gin & tonic, klappade på vår söta lilla Svea som säkert hellre har oss hemma i Örebro än i Paris.

En tröstande Gin & tonic.
En tröstande Gin & tonic.
Älskade Svea var nog glada för att vi blev hemma denna vecka.
Älskade Svea var nog glada för att vi blev hemma denna vecka.
En humla i gräset denna idylliska sommardag.
En humla i gräset denna idylliska sommardag.

Paris då? Under vår fika i Stadsträdgården så bokade vi en ny resa till Paris. Nu åker vi istället i augusti. Resan kostar förvisso mer, men förhoppningsvis så tar vi oss i väg denna gång. Då vi i samband med den planerade hemfärden från Paris hade en tågbiljett bokad hem från Göteborg om en vecka så bokade vi en resa till Göteborg och kommer att göra lilla London om några dagar.

Åter till Paris

Jag och Tove senast det begav sig.
Jag och Tove senast det begav sig.
För sex år sedan så var jag och Tove i Paris för första gången under några helt underbara dagar. Vi bodde på ett hotell i Montparnasse och upplevde denna fantastiska stad med många sevärdheter. Parisvistelsen rankas högt upp bland våra semestrar, det är kanske till och med den semester vi tycker har varit absolut bäst. Jag skrev om den vistelsen i blogginlägget Paris je t’aime!. Sedan denna semester har vi känt att vi måste åka tillbaka och uppleva Paris igen. Det finns så mycket mer att se här och vi missade ju helt till exempel Chinatown som är en av världens största.

Nu är det dags att återvända dit, efter sex års tid. I juni sätter vi oss på planet ner till den franska huvudstaden. Vi stannar en vecka och till skillnad från senast så kommer vi inte att bo på hotell. Istället så har vi hyrt en lägenhet av två privatpersoner via sajten Airbnb. Lägenheten är en liten etta med balkong och utsikt över hustaken.

Fler bilder och mer information om Bastille finns på Airbnbs hemsida. Jag kommer att gå in där flera gånger och lockas och längta.

Kommentera gärna och kom med tips på upplevelser i Paris.

Semester i Nice

Det är en härlig tid just nu. Jag är mitt uppe i min semester (fyra veckor totalt) och innan jag gick på min ledighet skrev jag på kontrakt för fast anställning. Mitt vikariat har med andra ord varit så pass lyckat att jag blivit erbjuden att stanna. Det känns fantastiskt bra med tanke på att jag trivs riktigt bra på mitt arbete som informatör för Hallsbergs kommun.

Panorama över Nice.

Semestern inleddes med sex dagar på franska rivieran tillsammans med Tove. Vi tog flyget ner till Nice och har njutit av varenda sekund. Vädret har varit konstant fint trots att den ständiga väderprognosen varit ”I morgon ska det regna”. Det regnade dock aldrig ”i morgon” utan solen strålade konstant. Nice var väldigt vackert med gamla fina hus, fyllda med utsmyckningar. Det går en lång strand längs med större delen av Nice. Tyvärr ingen sandstrand utan en stenstrand. Inte superskönt att ligga på, men det kompenserades av det underbara vattnet att bada i. Svalkande och härligt blått!

En av dagarna lade vi på en utflykt upp i bergen där vi besökte medeltidsbyn Éze. Det var väldigt vackert med små kullerstensgator som slingrades sig upp för berget. I Éze låg även en restaurang med två stjärnor i Michelinguiden. Detta var dock inget jag hade koll på när vi var där men jag betvivlar att vi kunnat få bord där. Eller haft råd för den delen!

Mat var annars det som det mesta av våra pengar gick till. Vi åt väldigt gott och en av dagarna åt jag råbiff för andra gången i mitt liv. Det var första gången som huvudrätt dock. Verkligen gott och absolut något jag kan rekommendera.

Priserna i Nice var bra. Trots alla olyckskorpar som kraxat ett ständigt mantra ”Det är så dyrt” (främst i artiklar om Nice) så tyckte vi att det var helt ok priser. Ungefär som i Sverige. Kanske lite lägre.

Allt som allt kan jag (och Tove) rekommendera ett besök i denna pärla på rivieran!

Här kan du se bilder från semestern i Nice.

Semesterbilder från Alcúdia

Vädret var hyfsat på Mallorca. Man frös inte precis.
Vädret var hyfsat på Mallorca. Man frös inte precis.

Nu har jag äntligen fått tummen ur och laddat upp lite bilder från min och Toves semester till Alcúdia, Mallorca. Det blev inte så vansinnigt många bilder, bara åtta stycken men med de bilderna som utgjorde ”Dagens bild” så blir det lite fler i alla fall. Spana in bilderna på Flickr och kommentera gärna.

flickr: Bilder från vår Alcúdia-semester.

Navigation