Kategori: Sport

Manchester United har guldvittring


Semifinaler mellan Manchester United och Barcelona. Jag hoppas på kramkalas för United-spelarna.

Jag var som störst fotbollsfanatiker runt 1997-2000. Favoritlaget hette (och heter fortfarande) Manchester United. Idolen var världens genom tiderna bästa målvakt (nej, det kan inte debatteras. Det är ett faktum) Peter Schmeichel och höjdpunkten var när Manchester United vände underläge 1-0 till vinst med 2-1 i Champions League-finalen mot Bayern München 1999. Själv låg jag på golvet framför teven kramandes en kudde och vrålandes av lycka efter Ole Gunnar Solskjærs avgjörande mål. Det var en fantastisk säsong då mitt favoritlag vann ligan, cupen och Champions League. Sedan dess har United aldrig spelat Champions League-final igen men det känns lite som det kan vara på gång nu.

På onsdag möts Manchester United och Barcelona i den första av två semifinal-sammandrabbningar. Det kan bli helt fantastiskt bra. United har världens just nu hetaste fotbollspelare i Cristiano Ronaldo och utöver honom en trupp som är på topp just nu. Ji-Sung Park har varit het de senaste matcherna jag sett honom. Wayne Rooney är bra åt båda håll och Carlos Tevez producerar framåt. Edwin van der Sar är säkerheten själv i målet och framför sig har han den person som kanske är världens bästa mittback just nu, Rio Ferdinand.

Barcelona känns lite mer skakigt. Storstjärnorna producerar inte som förväntat. Ronaldinho som en gång varit världens bäste är rätt ofta petad och supervärvningen från Arsenal, Thierry Henry har inte varit speciellt vass. Dock har unge Bojan Krkić gjort imponerande inhopp så helt mörkt ut är det inte för Barcelona. Dessutom finns ju fantastiske Lionel Messi i truppen. Om han blixtrar till kan han avgöra semifinalerna till Barcelonas fördel på egen hand.

Min entusiasm inför dessa matcher förvånar mig lite då fotbollsintresset har varit betydligt mer vilande hos mig än tidigare. Men nu när mitt favoritlag spelar fantastisk fotboll och har vittring på både ligaguld och Champions League-guld vaknar det ur dvalan. Jag hoppas verkligen detta håller hela vägen och ”mitt” Manchester United står som vinnare i maj.

[poll id=17]

Jag avslutar detta inlägg med ett härligt videoklipp från finalen 1999. Som Manchester United-fan blir det inte mycket bättre än så här! Se och njut.

Konfliktlösning á la Sportkillar

Zlatan Ibrahimovic är tillbaka i fotbollslandslaget efter en konflikt med förbundskaptenen och efter att varit besviken på sina lagkamrater på reaktionerna efter nattklubbsskandalen. Först och främst tycker jag Zlatan har gjort sitt i landslaget. Duger inte kollektivet så kan han glömma att spela för det svenska landslaget. Zlatan är en bråkstake och skapar mer oro än han gör nytta.

Jag läser Aftonbladets artikel där Johan Elmander uttalar sig om Zlatans comeback. I den står det:
”Hur tas Zlatan Ibrahimovic emot av landslagskompisarna? Enligt reaktionerna i går – Zlatan är välkommen i gänget.
– Absolut. Fast visst, det kommer säkert några gliringar men det tror jag att Zlatan tar…, säger Johan Elmander”.

Det är ett riktigt typiskt exempel på sättet dessa sportkillar löser problem (jo jag generaliserar, deal with it!). Inget problem eller konflikt är för stor för att när det är över sedan lösa med ”gliringar”. Istället för att kommunicera med varandra på riktigt så är det att retas och ge varandra ”gliringar” som gäller. Sorgligt att se. Under fotbolls-VM i USA (har jag för mig) ballade det ur på riktigt. Thomas Ravelli och Martin Dahlin utsatte varandra för diverse practical jokes och gav varandra gliringar. Thomas Ravelli gav nån gliring till Dahlin angåendes hans hudfärg (rasism förklätt till humor, vackert). När Thomas Ravelli på kvällen återvände till sitt hotellrum upptäckte han att Dahlin hällt ”vatten” i hans säng. Lasse Eriksson (andremålis och rumskamrat till Ravelli) satt skärrad i sin säng och upplyste Ravelli om att det inte var vatten. Dahlin hade med andra ord gått in och kissat i Thomas Ravellis säng. Jag reserverar mig nu för att jag fått någon del av berättelsen fel då jag läste detta i Thomas Ravellis självbiografi för några år sedan.

När Fredrik Ljungberg fick Calvin Klein-kontraktet och började synas överallt iklädd kalsonger så möttes han i Arsenals omklädningsrum av massa posters med sig själv på. Hans lagkamrater hade alltså tapetserat hela ställe med bilder från Ljungbergs senaste kampanj. Gliringarna följde givetvis också. Visserligen är detta ett mildare fall, men dock, alla dessa gliringar ska ständigt vara närvarande.

Nåväl, om en konflikt ligger och pyser under ytan så kan inte dessa gliringar vara rätt lösning. Jag betvivlar att Zlatan kommer se det roliga att komma tillbaka efter att legat i konflikt med förbundskaptenen samt varit besviken på sina lagkamrater och sedan dessutom få retsamma kommentarer om det. Småpojkar, börja prata med varandra!

Slalompremiär

Det var 770 dagar sedan sist men nu var det äntligen dags igen. Där stod jag, med snön vinandes i ansiktet och backen som bredde ut sig framför mig. För 770 dagar sedan var utsikten lite maffigare vilket kan förklaras av att jag då befann mig på toppen av Vemdalen och nu befann mig på toppen Storstenshöjden, några mil utanför Örebro.

Jag, Anna och Mattias hade tagit oss iväg idag för att åka lite slalom. Två timmar i backen passade alldeles perfekt och jag kände mig lite mör i kroppen efteråt trots att jag hade lyckats undvika att vurpa. Backen var rätt liten och dåligt upplyst men det kändes som lagom åkning när det ändå var ett tag sedan man stod på ett par skidor. Att sedan avrunda kvällen med varm choklad och macka när vi färdades hemåt i mörkret kändes tipptopp.

Fotbollskväll

Det har blivit fotbollstittande båda dessa kvällar jag haft Reima på besök. Både igår och idag spenderade vi kvällarna på O’Learys. Gårdagens match mellan Sporting Lissabon och Inter var riktigt tråkig och Zlatan syntes knappt till. Dagens match mellan Manchester United och Celtic var desto bättre. Vårt lag, Man United, vann med 3-2 också vilket inte gjorde kvällen sämre.


ReimaO’Learys.


Dartspel efter fotbollen på Interpool.

Idag på förmiddagen åkte vi ut till Valbo köpcentrum för att strosa omkring och för att hämta min mobiltelefon som Elgiganten inte hade gjort ett jota åt. Känns ju inget kul när jag fortfarande betalar av den men det är ju något jag får leva med. Har bundit upp mitt abonnemang till Telenor istället för Telia jag hade förr och får för detta en Sony Ericsson K610i. Telefonen verkar riktigt bra och jag får nu betala 199 kr i månaden i två år. Stora fördelen är dock att jag får ringa och smsa för alla dom pengarna, så jag lär ju tjäna rätt ordentligt på det jämfört med att köpa en ny telefon utan att knyta upp något abonnemang. Jag kommer att ha kvar mitt gamla nummer också.


Frukost ute på Valbo köpcentrum. Grymt goda kycklingbaguetter.


Min nya telefon. Sony Ericsson K610i. Förhoppningsvis har jag fått den innan denna vecka är slut.

Nu under senkvällen/natten har vi suttit och sett massa avsnitt av Arrested Development. Reima är helt hooked och tycker det är skitbra. Jag har dessutom slängt över alla avsnitt av Entourage till hans dator så han har massa att titta på i Spanien.

Apple hade ett event igår och lanserade massa nya uppdateringar. Hela iPod-familjen fick sig en ansiktslyftning och det kom bland annat en 8GB iPod nano som gav mig lite lätt habegär. Dock måste jag säga att gamla nano-modellen ser snyggare ut i mina ögon. Vanliga iPodens toppmodell kör nu 80GB istället för tidigare 60 och iTunes Music Store har bytt namn till iTunes Store och säljer nu filmer och ska även i framtiden sälja spel till iPoden. Kul när det händer nya grejer kring Apple! Jag blev dock lite förvånad att det inte kom en helt ny iPod där hela ytan fungerar som en tryckkänslig skärm. Det har ju skrivits massa om detta så jag trodde helt klart att det var på gång. Det kanske kommer i framtiden, vi får hoppas.

Zinedine Insane

Zinedine Zidane måste vara helt jäkla galen som i sin sista match i karriären, som också råkar vara en VM-final och som är i förlängning, skallar ner en italienare och blir utvisad. Han hade bara behövt hålla sig kvar på planen så hade han blivit hyllad som en gud. Jag tror inte ens Frankrike hade behövt vinna, Zidane hade ändå blivit hyllad. Nu kan skulden komma att läggas på honom för förlusten. Visst, i slutändan kommer han ändå bli ihågkommen som en av Frankrikes bästa genom tiderna, om inte den bästa. Det är tråkigt att en sådan fantastisk karriär ska få ett sådant slut. Zidane som verkligen inte varit känd för idiotutvisningar sparar den till den sista matchen. Otroligt.

Grattis till Italien dock. Dom förtjänade det verkligen. Inte. Dom skulle åkt ut mot Australien. Skit-VM!

Midsommar 2006

Så, at last, det utlovade inlägget om midsommaren 2006. Dagen inleddes hemma hos Johan i Delsbo med sillfrukost och nubbe. Tyvärr var väl inte vädret exakt på vår sida så en del av sillätandet fick ske i regn. Vädret kändes överlag svajigt hela dagen. Efter sillfrukosten så var det dags för barfotafotboll med cirka 10-12 pers. För min egen del gick det riktigt bra och vi kom senare fram till att jag måste gjort flest mål av alla. Nu kan man visserligen diskutera min vilja att jobba hem (den fanns inte) och gnälla på att jag likt en Ronaldo mest stod och såg fet och trött ut och väntade på bollen. När jag fick den blev det full fart i alla fall. Reima var nog bäst på plan och näst bäste målskytt efter mig. Han var av den kalibern att han också jobbade hem och försökte förhindra mål.

Efter vi duschat och gjort oss vackra (jag, Jon och Reima stod i timmar och fixade håret) så var det födelsedagsfest i Johannesberg för Christers sambo Malin. Stämningen var riktigt bra och vädret var fantastiskt fint just när vi grillade och åt. Ungefär när vi var klara började regnet duscha oss igen. Ölen flödade dock och livet kändes inte alltför tufft. Lite senare på kvällen när ölen flödat mer så blev det även kareokesång där jag, Reima och Jon slaktade Backstreet Boys gamla paradnummer Everybody. Inte ett öga var torrt.

Strax efter detta bestämde vi oss för att åka hem. Reima blev rätt ”trött” också så det var lika bra. Hemma hos Reima så somnade Jon på sängen med kläderna på och Reima inne på toaletten. Jag däremot var duktig och drack massa vatten och klädde av mig och sov under täcket den natten. Innan jag somnade tänkte ”stackars idioter, vad bakis dom kommer vara imorgon” om Jon och Reima som låg utslagna. Givetvis så var det jag som var mest sliten dagen efter, trots mina förberedelser med vatten och medan killarna var och lirade innebandy låg jag och sov och tyckte synd om mig själv.

På eftermiddagen tog jag mig in till Hudiksvall och till Gabbe för att se Sverige-Tyskland på hans projektor. 13 besvikna människor i ett litet rum blev slutresultatet och otaliga var de gånger Aaron kastade sin Sverigehandduk eller svepte Jägermeister i ilska. Trots bakfylla och fotbollsförnedring så var det ändå en riktigt fin midsommar.


Grillning hos Malin och Chrille. Notera Jons groteska flintastek längst ner till höger i bild.


Samlade pojkar. Reima, Thomas, jag, Totte och Jon.


Jag och Reima är helt galet spexiga med skedar.


Reima antog ett vad och klämde i sig en hel påse bearnaisesås för 40 kr (pubertalt, we know!).


Jag och Jon var riktigt glada trots varsin förlorad tjuga.


Cornykillar i lekstuga.


Reima framförde sin midsommarsång med den avancerade texten.


Chrille blev naturligtvis trubaduren Mats och sjöng bland annat en egenkomponerad låt som han skrivit till Malin. Riktigt bra faktiskt!


Efter det bestämde sig Reima och Chrille sig för att brottas. Hur det gick mellan 100 kg Chrille och 60 kg Reima förtäljer inte historien.


För att citera bandet vars namn Reima hade på sin t-shirt: ”OK mjukbrallan, inget mera vin!”.

Baksmälla

Ja det var ju inte alls en bra avslutning på midsommarfirandet där ett lojt svenskt landslag blev utspelat av Tyskland. Laget var uselt, domaren var usel och jag mådde uselt. De enda svenska spelarna som gjorde en bra insats var, inte helt oväntat, Fredrik Ljungberg och framförallt Andreas Isaksson.

Nu hade jag visserligen inte väntat mig något annat än en förlust mot Tyskland, 3-1 var min gissning, men jag trodde inte vi skulle förlora på sättet vi gjorde. Så utspelade att det gjorde ont. Nåväl, nu är jag hemma i Gävle igen efter att ha firat midsommar uppe i Delsbo. Klockan är två på natten när jag skriver detta så jag väntar med en uppdatering om firandet till imorgon istället. Postar en liten previewbild åt er.


Thomas och jag i en lekstuga på midsommarafton.

Jag har förresten ändrat startsidan på bjornolsson.net. Går du in på www.bjornolsson.net kommer du omdirigeras direkt till bloggen istället för att få välja mellan tre olika kategorier. Portfolion och KAMERA finns fortfarande kvar men eftersom det känns som att det är MONO som är hjärtat i bjornolsson.net så vill jag leda in besökarna direkt hit. KAMERA kommer förmodligen inte uppdateras mer, känns lite onödigt eftersom jag ändå postar så mycket bilder i bloggen. Portfolion kommer uppdateras när jag väl lyckas ta bilder som jag blir nöjd med. Just nu är det svårt eftersom jag inte har en fungerande kamera.

Baddebut

Dagen inleddes med en cykeltur till mysiga lilla orten Strömsbro som ligger cirka tre kilometer utanför Gävle. Det känns verkligen att man kommit iväg från city när man kommer dit, tiden verkar gå lite långsammare där. Vädret var lite sisådär men det var ganska varmt i alla fall, trots att det inte var soligt. I Testeboån gjorde jag baddebut för året. Underbart skönt och helt ensam på stranden var jag också. Vattnet var överraskande varmt och det riktigt kändes hur jag fylldes med energi när jag låg och plaskade.

Nu ska jag till jobbet och beta av fyra timmars kneg och efter det blir det pizza och fotboll. Jag tror på ett oavgjort resultat ikväll. 1-1 blir mitt mycket vågade tips. Henke Larsson bryter sin måltorka och någon mittfältare nätar för England. Steven Gerrard kanske?


Testeboån in all it’s glory. Där borta vid kröken så badade jag.


Helt tom badstrand. Thank you!


Underbart skönt i vattnet.

Navigation