Listmania

Flitiga bloggläsare stöter ofta på listor av olika slag. Kan vara kul att läsa ibland så man skapar sig en bild av bloggförfattaren. Här är mina svar till tre listor jag snubblat över på nätet.

iTunes-statistik (tagen från Henkes blogg)

Hur många låtar?
4441 (jag hade nästan 7000 innan den fruktansvärda hårddiskkraschen för några månader sedan)

Sortera låt efter titel
Första låten: …Ingen neråtsång – Thåström
Sista låten: Över gränsen – Lars Winnerbäck

Sortera efter tid
Kortaste låten: R.K. Intro – Our Lady Peace (0:06)
Längsta låten: The Road to Mandalay – Robbie Williams (28:16)

Sortera efter album
Första låten: Tårarna – Jakob Hellman (…och stora havet.)
Sista låten: The Wanderer – U2 (Zooropa) (Precis som Henke)

Sortera efter artist
Första låten: How Good it Can Be – The 88 (Music from The O.C.: Mix 1)
Sista låten: Tush – ZZ Top

De fem mest spelade låtarna
1. Californa – Phantom Planet
2. Sister Surround – The Soundtrack of Our Lives
3. Tougher than the Rest – Bruce Springsteen
4. Brilliant Disguise – Bruce Springsteen
5. Enjoy the Silence – Depeche Mode

Första låten som kommer upp på shuffle
Nothing or All – Weeping Willows

Sök…
”sex”, hur många låtar kom upp? 3
”love”, hur många låtar kom upp? 200
”death”, hur många låtar kom upp? 4
”you”, hur många låtar kom upp? 549

Lite allmänt (tagen från Lilija.com)

Din ålder: 25.
Födelsedag: 15 januari 1981.
Syskon: Två stycken, Julia som fyllt 17 år nyligen och Bodil som är 11 och fyller 12 i augusti.
Hårfärg: Cendré eller mörkblond om man vill var snäll.
Ögonfärg: Blå.
Vad shoppar du helst: DVD-filmer.
Har du några tatueringar eller piercings? En tatuering.
Hur många skor har du? Sju stycken på skohyllan i hallen i alla fall.
Hur många par byxor har du? Flera jag inte använder. Annars är det typ fyra jeans som roterar.
Har du några smycken som kostat över 1000 kr? Nej.
Färg: Svart och vinrött är aldrig fel.
Mat: Lasagne är gott men jag lagar det aldrig. Kycklingfilé används mycket hemma hos mig.
Sport: Sysslar inte med något längre, tyvärr.
Musik: Kent, U2, Coldplay, Bruce Springsteen, The Soundtrack of Our Lives, Moneybrother, Sophie Zelmani.
Ord: Oj, svårt. Vet faktiskt inte. ”Absolut” kanske?

Snusat? En ynka gång. Jag gick i femman och det vara bakom gymnastiksalen på ett disko. Hade snusen inne i cirka sju sekunder.
Hoppat bungyjump? Nej, men skulle nog göra det om någon betalade.
Brutit mot lagen? Jajemen. Hur mycket som helst.
Fått dig själv att kräkas? Om att dricka så mycket alkohol så man gör det räknas så ja.
Tar du droger? Never have, never will.
Vad använder du för shampoo? Wella
Vad är du mest rädd för? Svårt. Ingen aning.
Vad lyssnar du på just nu? Broken Imaginary Time med The Soundtrack of Our Lives.
Vilken bil skulle du vilja ha? En Koenigsegg skulle inte sitta helt fel.
Pizza eller choklad? Pizza!
Guld eller silver? Silver.
Vilken film såg du sist på bio? V for Vendetta
Vad vill du helst av allt göra just nu? Ligga och kramas.

Dagens (taget från Anno)

Klädsel: Svart polo och blå Nudiejeans.
Accessoarer: Mina ständiga följeslagare ringen, armlänk och nyckelkedjan.
Frisyr: Vindrufsigt.
Bekännelse: Finns inget speciellt att bekänna. Jag borde diskat men har inte gjort det kanske. Eller att jag inte lagat min jobbskjorta trots att jag borde gjort det också.
Bok: Jag har inte läst en bok på snart ett år sorgligt nog. Då var det Da Vinci-koden (överskattad men kan göra sig bra som film).
TV: Har inte kollat på TV idag.
Musik: Depeche Mode, blev inspirerad efter att ha sett den här intervjun i Henkes blogg.
Vill ha: Mer pengar, mer dvdfilmer, roligare jobb och en fet lya i Göteborg.
Drog: Coca-cola light. Té.
Köp: Det enda jag köpt idag är två flaskor vichy noveau.

Humör: Rätt ok. Det har varit sämre. Det har varit bättre också för den delen men generellt så är jag riktigt nöjd med livet just nu.
Olycka: Jag spillde nästan té på mitt tangentbord för en kvart sedan men lyckades göra en schysst räddning.
Lycka: Det är vår, jag är kär och frisk!
Impulsköp: Dom där flaskorna vichy noveau var inte planerade. Crazy me!
Promenad: Från lägenheten in till stan.
Lyxmiddag: Tove bjöd på käk på Brända Bocken (tack, bra flickvän!). Det blev kycklingfilé för min del!
Snabbmat: Inget idag. Åt kebab i förrgår (tror det var då).
Gata: Drottninggatan
Fika: Rostade mackor med ost, skinka, tomat och gurka.
Grönsak: Tomat.
Konserv: De nada.
Pasta: Sjukt nog har jag inte ätit pasta idag. Det är unikt!
Färg/er: MONO-orange.
Tidning/magasin: Nya numret av Café kom idag. Stor lycka.
Skor: Dom vanliga svarta vinterkängorna. Men snart är det dags för sneakers igen. Jag är grymt sugen på att köpa boots när jag får lön också!
Motion: Vad? Nu förstår jag inte? Sådant där sysslar jag inte med!

Vårpremiär

Idag har det varit en underbart fin dag i Gävle. Solen har har lyst på oss och snön har smält i rask takt. Jag och Tove gjorde uteserveringspremiär för året på Brända Bocken mitt på Stortorget. Tyvärr kom premiären av sig lite. Vi fick ge upp efter en kvart när det blev kallt då solen gick i moln med jämna mellanrum. När vi gick in fick vi vår mat. Tove käkade en klassisk Black & white och jag åt kycklingfilé med potatisbakelse (tror jag det kallades) vilket var potatis med massa gott kladd på, typ bacon och cremé fraiche.

Tove lapar sol på Brända Bocken
Tove lapar sol på Brända Bocken.

Tove åkte ner till Stockholm klockan 18 för att hälsa på en kompis och det roligaste jag har att se framemot nu är konstant jobbande fram till och med torsdag. Sen är det dags för påskfirande och ledighet då vi ska åka upp till Hudiksvall och hälsa på mina nära och kära.

Kejsarens nya kläder

– eller hur jag slutade ängslas och lärde mig älska bra film.

Det finns filmer praktiskt taget alla verkar gilla när man själv bara tycker det är skit. Folk hyllar och säger med viktig min saker som Aronofskys Pi visar verkligen att less is more och att specialeffekter inte kan bära en film lika bra som en bra story”.

Här kommer min topp fem över världens mest överskattade filmer. Just Darren Aronofskys Pi fick inte plats på listan, men tro mig, det är överskattad svartvit skit.

5. Citizen Kane (1941)


– Vad säger du, är vi den femte mest överskattade filmen!?

Dåligt skådespel, dålig story och karaktärerna är osympatiska. Och du, en ledtråd: KÄLKEN!

4. Svart katt, vit katt (1998)


Kalle ville bara dö när han hörde att Svart katt, vit katt kommit fyra på Björns lista över överskattade filmer.

Det är ju buskis, fucking buskis! Stefan och Krister goes Jugoslavien! Folk snubblar, låter skojsigt, ser skojsiga ut och är allmänt helcrazy. Om det ser ut som bajs, luktar bajs och smakar bajs måste det vara bajs.

3. Midnight Cowboy (1969)


Jon och Dustin kunde inte fatta vad som just hade hänt, att Björn hatade dem så!

Jon Voight är dum i huvudet (naiv beskrivs karaktären som på andra sajter) och prostituerar sig. Den enda låt de hade råd att köpa loss rättigheterna till var tydligen Harry Nilssons Everybody’s Talkin’ då den spelas hela filmen igenom. Att skiten vann en Oscar för bästa film 1970 är inget annat än sorgligt.

2. Taxi Driver (1976)


– Nu jävlar tar du bort mig från listan!

Robert De Niro är en slemmig typ som kör taxi, flippar ut och försöker ta livet av en politiker samt tar med Cybill Shepherd på bio för att se Kärlekens språk. På slutet skjuter han ihjäl en massa människor och hyllas som en hjälte. Det enda bra med filmen är att en av De Niros taxikollegor ser precis ut som Moe från The Simpsons.

1. En kärlekshistoria (1970)


– Men lugna dig Annika, det är ju bara en fånig lista!

Människor agerar obegripligt genom hela filmen. Det gråts, skriks och slåss utan någon förklaring. Dessutom står kameran still praktiskt taget i varje scen, något som blivit Roy Anderssons signum. På slutet springer alla omkring i dimma och skriker ”John!”. Jag hatar det.

Stureplan, hela dan

Jag har gjort bekännelsen förr och gör den än en gång. Jag älskar att surfa runt på vimmelbildssajter och kungen bland dessa är Stureplan.se! Det beror inte på att jag vill vara en del av Stureplan, jag trivs så bra med att betrakta från avstånd. Det beror helt enkelt på alla mediakåta, uppsminkande, näspudrade halvkändisar som figurerar där. En del har fångat min uppmärksamhet mer än andra. Här kommer fem profiler som får mig att titta lite extra!

Daniel Nyhlén
Det kan väl inte undgått någon som läste min gamla blogg om hur fascinerad jag är av Daniel Nyhlén. Jag skrev minst tre inlägg om honom och dessutom hyllade honom i en ”peka mot kameran”-specialKAMERA. Daniel Nyhlén känns som en kille som har många bekanta men inga vänner. Jag undrar vad Daniel lyssnar på för musik, vilka filmer som får honom att gråta (kanske Broarna i Madison County, precis som jag?) och om det är briefs eller boxers som gäller. Eller vänta, stryk det sista.

Peder Fogstrand
Ingen verkar veta vem karln är egentligen. Han är ständigt med på sajten vimlandes med precis allt och alla. På Flashback finns det en forumtråd om honom som är 29 sidor lång i skrivande stund. 29 SIDOR! Han är med i en Betssonreklam (kostymkillen som fäller en fotbollsspelare) och för några år sedan så såg jag honom i tidningen Café i ett modereportage från Stureplan. Dessutom verkar han utföra någon dans med facklor i händerna som ska vara något alldeles extra. Peder vem är du? Jag vill veta mer! Mejla mig!

Tito Frez
Tydligen är Tito frisör. Vad som är mest fascinerande är hur någon vågar låta sig själv bli klippt av en kille som ser ut som Dr. Evils mamma. Fast å andra sidan, kan hockeyfrillan få en renässans så kan väl allt hända.

Henrik Lundström och Jesper Salén
Ondskanskådisarna verkar helt flyttat in på Stureplankrogarna. Henrik Lundström har bantat bort sina Ondskankilon och verkar jobba hårt för att presentera sig som en Cool Snubbe med Galna Mössor och Hattar. Det första halvåret jag följde Stureplan.se hade han ständigt på sig en svart midjekort skinnjacka. Formodligen sov han i skinnjackan. Han kanske älskade med skinnjackan på också, uppgifter jag inte fått bekräftade, så vi får arkivera det under ”spekulationer”. Jesper Salén verkar lagt ner skådespelandet helt för att leva på sitt kändisskap och allt vad det innebär (komma undan med att ha hatt på sig offentligt?).

Äpplet fyller 30

Den första april fyllde Apple 30 år. Det har ryktas ett tag på nätet om en ny iPod med fyra tums skärm och mer videomöjligheter lagom till jubileet, men inget hände i lördags. Förmodligen beror det på att vår kära Steve Jobs haft problem att komma överens med filmbranchen angående distrubitionsformen av film. Tråkigt för prylbögen i mig som väntat och väntat på en sådan iPod. Bra för min ekonomi då jag inte kan få för mig att jag genast måste ha en sådan iPod.

CNet har skrivit ett reportage om Apples trettio år som är värt att kolla in. Företaget känns starkare än någonsin (i alla fall på väldigt länge) och jag ser framemot allt kul som komma skall från Apple. Kanske man vågar hoppas på en iPhone inom en inte alltför avlägsen framtid också.

Spana även in den här supersköna filmen över massa Appleprodukter. Det är så vackert så man nästan gråter.

Recension: Aeon Flux

Jag ska erkänna på en gång att jag både är svag för framtidsfilmer samt Charlize Theron innan jag ens påbörjar denna recension. Det såg med andra ord väldigt lovande ut innan jag satte mig för att se filmen.

Filmen baseras på en tecknad serie från MTV. Jag har sett väldigt, väldigt lite av den serien men tyckte det lilla jag såg verkade rätt skruvat. Snyggt och intressant var det dock. Det lilla jag sett är dock inte underlag för att göra en jämförelse.

Året är 2415 och det är 400 år sedan majoriteten av mänskligheten utplånades av ett virus. De överlevande fem miljoner människorna som räddades av vetenskapsmannen Trevor Goodchild lever under Goodchildfamiljens styre i staden Bregna. Staden är helt omgiven av murar som människorna hålls innanför i säkerhetssyfte. Allt är dock inte frid och fröjd med Bregnas befolkning. Väldigt många lider av svårförklarade minnen, déjà vu och människor kidnappas och blir utsatta för experiment av Goodchildfamiljen. Det finns dock en motståndsrörelse, Monican, där Aeon Flux är agent. Aeon får i uppgift att ta sig in i Goodchildstyrelsens högkvarter och avrätta Trevor Goodchild men upptäcker något som förbryllar henne under det uppdraget…

Aeon Flux
Charlize upptäckte till sin stora glädje att gräset visst var grönare på andra sidan!

Filmen är mycket snygg rakt igenom. Fightscenerna är vackra och spektakulära och miljöerna är riktigt läckra. Storyn är inte direkt tunn, den är ungefär vad vi kan förvänta oss från filmer av den här genren. Har man sett filmer som The Island och Minority Report så lär inte handlingen skaka om en.

Skådespelandet är inte dåligt men absolut inget man blir våt i brallorna av. Man kanske ska förvänta sig mer av Oscarsvinnande skådespelare som Charlize Theron och Frances McDormand, men det känns inte som det finns så mycket utrymme i deras karaktärer för att kunna leverera mer. Speciellt inte för McDormand som har en väldigt liten roll.

Se filmen om du som jag är svag för framtidsfilmer (eller Charlize Theron) eller om du gillar spektakulär action. Det är en riktigt trevlig popcornrulle. En skön bagatell.

Betyg:

Info:
År: 2005 | Längd: 93 min | Regissör: Karyn Kusama | Genre: Action | Skådespelare: Charlize Theron, Marton Csokas, Jonny Lee Miller, Sophie Okonedo, Frances McDormand

Trevlig utekväll

Kvällen har varit trevlig. Tillsammans med Tove, Danne och Micke har jag varit på Interpool och kastat dart (eller heter det spelat?) och spelat biljard. Dartkastandet gick riktigt bra, jag har tydligen fallenhet för det konstigt nog. Biljarden gick som det brukar. Jag var skitdålig på ett sätt som får det att se ut som jag bara har otur. Fast dålig är jag, på riktigt!

Jag och Tove gick dit tidigare innan vi började spela för att äta lite också. Fläskfilémedaljonger med en kall öl till satt inte helt fel.

Tove
Dart Vader (förlåt, den var dålig)

Micke
Micke lirar biljard

Nu sitter jag och bökar med att försöka få iTunes att förstå att mp3-filerna jag just importerat inte är musik utan en ljudbok. Tror jag kommer få kläm på det så jag kan glida runt och lyssna på Fredrik Lindström läsandes Vad gör alla superokända människor hela dagarna?

När kommer våren?

Det känns långt till våren om man bor i Gävle. Just när det började se lovande ut sveps staden in i ännu en omgång snö.

Det må vara vackert att titta på men nu vill jag ha värme och sommar! Jag längtar så till sommaren då jag ska ner till Göteborg och se Robbie Williams. Jag och Tove kikar också på lite utlandsresor, känns mycket troligt att det kan bli en sista minuten i sommar så man är garanterad lite sol. Förra semestern var ju inte så lyckad på den biten.

Gavleån
Gavleån, 30 mars 2006

Gevalia
Gevalia, 30 mars 2006

Gavleån
Gavleån in mot stationen, 30 mars 2006

Vinter
Kung Bore is back in Gefle, 30 mars 2006

Navigation